Eating Disorder Inventory är ett självrapporteringstest som ges av läkare som hjälper till att avgöra om en patient har en ätstörning. Originalversionen innehåller 64 frågor som fokuserar på åtta olika kategorier. Det är inte menat att diagnostisera några tillstånd, men det används som en screeninganordning. Sedan den utvecklades av David M. Garner 1984, har den också använts för att hjälpa läkare att förstå psykologin bakom sjukdomar som anorexia nervosa och bulimia nervosa.
Av de åtta kategorierna av frågor handlar tre av dem om beteendet och attityden gällande vikt, ätande och kroppsform. Dessa inkluderar kroppsmissnöje, bulimi och vilja att bli smal. När en patient svarar på dessa frågor kan ätstörningsinventeringen kasta lite ljus över hennes idéer kring hennes kropp.
De andra fem skalorna undersöker de psykologiska faktorerna hos personer med ätstörningssymtom. Dessa inkluderar perfektionism, mellanmänsklig misstro, ineffektivitet, mognadsrädsla och medvetenhet om inre stimuli. Svar på sådana frågor kan ibland korrekt förutsäga om en patient för närvarande har eller kommer att utveckla ätstörningssymptom.
Den andra versionen av Eating Disorder Inventory, eller EDI 2, skapades 1991. Den innehåller totalt 91 frågor och tre nya kategorier. De är impulskontroll, social osäkerhet och askes.
En tredje version, eller EDI 3, har sedan dess utvecklats. Antalet frågor är detsamma som EDI 2, men det finns 12 skalor, varav nio ställer allmänna psykologiska frågor. Det finns också sex sammansatta partitur som ska inkluderas i denna version. De inkluderar ätstörningsrisk, riskineffektivitet, affektiva problem, överkontroll, interpersonella problem och allmän psykologisk missanpassning.
Frågor som ställs inom varje kategori inkluderar frekvens av symtom som överdriven träning, hetsätning, utrensning, användning av bantningspiller och intag av laxermedel. Eating Disorder Inventory tar också hänsyn till patientens kroppsmassaindex för att avgöra om hon kan vara en kandidat för behandling av ätstörningar. Testet är i enkel checklistaform, vilket hjälper både de som fyller i och läkare som tolkar resultat. På så sätt kan svaren enkelt visas på grafer.
Även om ätstörningsinventeringen kanske inte alltid är korrekt för att identifiera patienter med problem som anorexia nervosa eller bulimia nervosa, har flera studier visat att detta test vanligtvis är korrekt. Resultaten korrelerar vanligtvis med andra mått, såsom Eating Aptitudes Test och Restraint Scale. Även om de flesta studier som använder detta test kretsar kring kvinnor, sägs det vara korrekt för män också.