Magen lagrar och smälter mat, men atrofisk gastrit stör dess normala funktioner. Matsmältningsproblemet orsakar inflammation i magslemhinnan. Tillsammans med andra livsstilsfaktorer orsakar bakterieinfektion vanligtvis atrofisk gastrit. Symtom verkar vara obefintliga hos vissa patienter, medan andra kan uppleva sjukdom eller obehag. En mängd olika behandlingsalternativ hjälper till att lindra symtom på atrofisk gastrit. Förebyggande metoder kan också hålla atrofisk gastrit i schack.
Atrofisk gastrit utvecklas under flera år, särskilt om en person redan lider av kronisk gastrit. Den kroniska formen av gastrit orsakar magirritation från infektion av H. pylori-bakterien eller andra medicinska tillstånd som gallreflux. Långvarig alkoholkonsumtion eller icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) rapporteras också orsaka kronisk gastrit. Den kroniska irritationen orsakar även inflammation, vilket i förlängningen leder till atrofi av magslemhinnan. Atrofin, eller försvinnandet av magslemhinnan, indikerar att gastriten har nått det atrofiska stadiet.
H. pylori-bakterier bidrar oftast till bildandet av atrofisk gastrit. Grodden skadar slemhinnan som skyddar magen och får magsyra att rikta in sig på magslemhinnan. Ofta uppstår magsår, som med tiden utvecklas till atrofisk gastrit.
En del som drabbas av matsmältningsstörningen känner inga symtom, särskilt i de tidiga stadierna. Andra kan uppleva symtom som magsmärtor, viktminskning, illamående och kräkningar. Patienter kan också utveckla allvarligare komplikationer inklusive perniciös anemi, ett tillstånd som hindrar mag-tarmkanalen från att korrekt absorbera vitamin B12. Enligt medicinska källor bidrar perniciös anemi till demens och ökar risken för stroke om patienten undviker behandling. Oavsett om symtomen är obefintliga, milda eller svåra, kan atrofisk gastrit så småningom leda till magsår eller magcancer, särskilt om patienten inte följer någon behandling eller förebyggande metoder.
De flesta behandlingsalternativ fungerar för att ta bort H. pylori-infektionen och vända symptom på maginflammation. Antibiotika kan blockera ytterligare infektion. En läkare kan också ordinera en protonpumpshämmare, tillsammans med två typer av antibiotika, för att hjälpa till att döda bakterierna som orsakar magen. Magbeläggningsmediciner, såsom vismutsubsalicylat, skyddar magslemhinnan och tunntarmen samt eliminerar infektion. Vissa patienter kan också behöva vitamin B12-injektioner för att skydda mot perniciös anemi.
Vissa förebyggande åtgärder kan hjälpa vissa människor att undvika eller minska maginflammation eller andra relaterade störningar. Medicinska källor rekommenderar att du undviker irriterande ämnen som koffein, alkohol, kryddig mat eller cigaretter. Att äta mindre måltider underlättar också matsmältningsproblem. Istället för att ta NSAID rekommenderade läkare att ta paracetamol för att skydda magslemhinnan. Regelbunden handtvätt hjälper också till att avvärja de H. pylori-bakterier som orsakar gastriten.