Förtalsprivilegier fungerar som ett försvar mot juridiska anklagelser om ärekränkning. Sådana anklagelser och stämningar förekommer ofta inom journalistik och etermedier, eftersom en person eller organisation kan ta strid med de uttalanden som publicerats eller gjorts och hävdar ärekränkning. Förtalsprivilegier skyddar en utgivare eller media om den uppfyller kriterierna för begränsat eller absolut skydd under nämnda privilegier. I fall av saklig riktighet, felaktiga källor, åsikter och rättvisa kommentarer eller preskriptionstid kan den anklagade ha skydd mot anklagelser om ärekränkning. De som vittnar eller praktiserar i domstol är också skyddade mot anklagelser om förtal.
Det privilegium som utvidgas under domstolsförfaranden omfattar vittnen, advokater, advokater, domare och till och med lagstiftare. Denna speciella tillämpning av förtalsprivilegier skyddar sådana människor även i händelse av falska eller besynnerliga uttalanden som kan falla under kategorierna förtal eller förtal. Detta säkerställer att alla vittnesmål eller uttalanden som görs inte kan användas för att vidta ytterligare rättsliga åtgärder.
I fallet med publicerad eller utsänd information tilldelas ärekränkningsprivilegier automatiskt, om den information som bestrids är en fråga om väsentlig sanning. Väsentlig sanning innebär att, såvitt utgivaren eller programföretaget vet, informationen är faktamässigt korrekt, bevisbar och presenterad på ett ärligt sätt. Detta försvar ger ett nästan absolut skydd mot anklagelser om ärekränkning.
Både rättvisa rapporteringsprivilegier och trådtjänstförsvar gäller vid felaktiga eller felaktiga källor. Om information publiceras baserat på en offentlig handling som innehåller falsk information, eller falsk information i ett uttalande från en offentlig tjänsteman, gäller rättvisa rapporteringsprivilegier som skydd mot anklagelser om ärekränkning. Om den falska informationen är hämtad från en välrenommerad publicerad nyhetskälla, gäller trådtjänstens försvar för att skydda den som litade på källan för att ge korrekt information.
I offentliga frågor skyddas de som rapporterar om påståenden från offentliga tjänstemän också av neutralitetsbaserade ärekränkningsprivilegier. Skulle en tidning rapportera om ett falskt påstående från en offentlig person, kan det inte räknas som ärekränkning av den rapporterande enheten helt enkelt att skriva ut påståendet. Ett annat område som skyddas av ärekränkningsprivilegier är åsikten. Om ett uttalande tydligt kan identifieras som åsikt utan anspråk på fakta, kan det inte kvalificeras som ärekränkning.
Ärekränkningsprocesser måste också följa preskriptionstiden. Om en skälig tid har förflutit kan käranden inte utan skälig anledning väcka talan eller annat anspråk mot den tilltalade under den tid som gått. Om den ärekränkande handlingen har gått utöver preskriptionstiden kan den anklagade göra anspråk på privilegium och skydd.