Aralia, vanligen kallad spikenard, är ett släkte av 68 arter av träd och buskar som är inhemska i delar av Asien och Amerika. Växterna har vita till gröna blommor som mognar till lila, bärliknande frukter. De flesta arter växer i bergiga skogsmarker. Aralia kan variera från 20 tum (50 cm) till 66 fot (20 meter) i höjd, beroende på art. Det finns lövfällande, vintergröna och fleråriga växter inom släktet.
Aralia californica, även kallad California spikenard eller älgklöver, är den enda medlemmen av släktet som är hemma i västra och centrala Kalifornien och sydvästra Oregon. Den växer särskilt i fuktiga, svala miljöer, såsom San Francisco Bay Area. Plantans rot används ibland som ett växtbaserat botemedel mot hosta eller inflammation.
Aralia nudicaulis, med vanliga namn inklusive falsk sarsaparilla och kaninrot, är infödd i norra och östra Nordamerika. Den liknar sarsaparilla och giftmurgröna till utseendet. En annan nordamerikansk art är Aralia racemosa eller amerikansk spikenard, som växer i hela östra USA och odlas som en prydnadsväxt. Aralia spinosa, vanligen kallad djävulens käpp eller angelica-träd, är infödd i östra Nordamerika. Den odlas för det exotiska utseendet på sina palmliknande löv, som även kan ätas som trädbår när de är unga.
Aralia cordata, även känd som udo och japansk spikenard, är infödd i delar av Japan, Kina och Korea. Det används ibland för sina medicinska ändamål, och stjälken äts också, särskilt i misosoppa. När växten är angripen av larverna från den japanska skalbaggen, används dess blad för att göra udowormy-te, vilket tros lindra stress.
Aralia elata, eller japanskt angelicaträd, är hemma i delar av Japan, Kina, Korea och Ryssland. Den odlas för sitt exotiska utseende och föredrar leriga jordar och halvskugga, även om den tolererar fullt solljus. A. elata har blivit en invasiv art i nordöstra USA, där den introducerades 1830. De unga skotten av växten äts i japanska och koreanska kök, där de ofta steks.
A. chinensis, även kallad kinesisk spikenard, och A. stipulata är båda inhemska i Kina. A. dasyphylla växer i Kina och Sydostasien. A. debilis och A. tibetana växer båda bara i Kina och har sårbar bevarandestatus. En annan sårbar art är A. malabarica, med ett geografiskt utbredningsområde begränsat till Indien.