Aluminiummetall finns nästan överallt: i vatten, djurvävnad och växtvävnad, förutom i jordskorpan, där det är den vanligaste metallen. Kroppen har inget biologiskt krav på aluminium, men metallens förekomst gör att ett litet intag av aluminium i kosten är oundvikligt. Detta låga aluminiumintag är inte skadligt, men höga koncentrationer av metallen kan vara extremt giftigt. Aluminiumtoxicitet är ett sällsynt tillstånd, men kan uppstå i vissa specifika situationer. När aluminium ackumuleras i kroppen kan det resultera i organdysfunktion och allvarliga hälsoproblem.
Obalans av metaller i kroppen, antingen genom en för hög eller för låg koncentration, kan orsaka allvarlig toxicitet. Långvarig diarré kan orsaka mindre obalanser som normalt kan korrigeras enkelt genom användning av elektrolytlösningar. När det gäller aluminium är situationen något annorlunda, eftersom kroppen inte har någon biologisk användning för denna metall. Det finns inga skadliga effekter förknippade med för lite aluminium; i stället beror effekterna av aluminiumtoxicitet endast på överskottsmängder av metallen.
Aluminium är giftigt i höga koncentrationer i kroppen eftersom det i storlek och kemiska egenskaper liknar flera metalljoner som kroppen behöver. Dessa inkluderar magnesium, kalcium och järn, som alla är viktiga för god hälsa. När det finns höga koncentrationer av aluminium i kroppen uppstår symtom på aluminiumtoxicitet eftersom aluminiumet stör kroppen genom att använda dessa essentiella joner.
Generellt är det bara personer med nedsatt njurfunktion som löper risk för aluminiumtoxicitet. Risken för aluminiumförgiftning är avsevärt ökad eftersom när njurarna inte fungerar korrekt kan kroppen inte korrekt eliminera aluminium från kroppen. Metallen byggs upp i organ och förhindrar minskar deras förmåga att fungera normalt.
Giftiga nivåer av aluminium kan leda till ett brett spektrum av symtom, eftersom metallen kan ackumuleras i alla kroppens organ, inklusive hjärnan. Möjliga symtom inkluderar anemi, muskelsvaghet, skelettsmärta, benfrakturer, osteoporos, minnesförlust, kramper och demens som kan likna Alzheimers sjukdom.
För att behandla aluminiumförgiftning elimineras metallen från patientens kost och alla mediciner och personliga föremål som deodorant måste också vara aluminiumfria. Patienten behandlas också via kelatbehandling med en kemikalie som kallas deferoxamin. Kelation är en typ av terapi där en patient med metallförgiftning behandlas med en kemikalie som binder den giftiga metallen. Detta hjälper kroppen att eliminera metallen för att minska toxiciteten.
Död på grund av aluminiumtoxicitet är sällsynt och inträffar endast när sjukdomen inte diagnostiseras. När en korrekt diagnos ställs förbättrar behandlingen de flesta människors hälsa. Aluminiumförgiftning kan dock orsaka permanent skada i hjärnan, och vissa symtom som minnesförlust och demens kanske inte helt botas.