Inom makroekonomi är aggregerad efterfrågan ett statistiskt mått som återspeglar den totala efterfrågan som finns i en given ekonomi vid olika prissättningsnivåer. Det används både ensamt och tillsammans med andra mått, såsom aggregerat utbud, i ekonomisk analys. Ensam, aggregerad efterfrågan är också känd som totala utgifter, och kan användas som ett sätt att visa den totala efterfrågan på ett lands totala bruttonationalprodukt (BNP).
Aggregerad efterfrågan kan beräknas genom att lägga samman ett lands totala konsumtionsutgifter, företags totala kapitalinvesteringar, totala statliga utgifter och skillnaden mellan dess export minus import. Den grundläggande matematiska formeln kan uttryckas så här, AD=C+I+G+(XM). När den beräknas för olika priser, uppstår en aggregerad efterfrågekurva som avslöjar lägre efterfrågan till högre priser och ökad efterfrågan till lägre priser. På ett diagram som visar pris och kvantitet visas detta som en nedåtlutande rät linje.
Även om den övergripande formeln för denna mätning verkar relativt förenklad, kan var och en av de element som måste läggas samman vara komplexa i sig. Till exempel består de totala konsumtionsutgifterna faktiskt av konsumentinkomst minus skatter. Likaså beror företagsinvesteringar vanligtvis på ett antal faktorer, inklusive den aktuella räntan. En högre ränta innebär att pengar är dyrare att låna, vilket i sin tur innebär att företag kommer att låna och investera mindre.
Offentliga utgifter, när det gäller den aggregerade efterfrågan, består av allt från statliga löner till pengar som spenderas på tankar, jordbruk och välfärd. Det är vanligtvis en av de största enskilda delarna av ekvationen. Den sista delen av det, export minus import, kallas i allmänhet bara för nettoexport. Detta påverkas kraftigt av växelkursen för ett lands valuta. En högre valuta resulterar vanligtvis i mer import och mindre export, vilket leder till en total minskning av BNP.
När de paras ihop med aggregerat utbud kan aggregerade efterfrågesiffror användas för att generera en så kallad AS-AD-modell. Detta visas på en graf med efterfrågan som en nedåtlutande linje, och utbudet som en uppåtlutande linje, som skär halvvägs. Denna skärningspunkt är känd som jämviktspunkten och är balansen mellan pris och produktion, där fria marknader tenderar att dras. Denna graf kan bland annat användas för att förutsäga hur olika faktorer kan påverka en befolknings konsumtionsvanor.
Till exempel skulle ökad arbetslöshet leda till mindre tillgängliga inkomster och därmed en minskning av den totala konsumtionen. Detta skulle i sin tur flytta den aggregerade efterfrågekurvan åt vänster. Den nya jämviktspunkten skulle på liknande sätt flyttas åt vänster, lägre ner på den aggregerade utbudskurvan, till en ny nivå av lägre kostnad och mindre utbud.