Abulia, även kallad Blocqs sjukdom, är ett neurologiskt tillstånd där patienten saknar vilja eller initiativ. Det är mitt i spektrumet av sjukdomar som kallas Disorders of Diminished Motivation (DDM), av vilka den minst allvarliga är apati och den allvarligaste är akinetisk mutism, där patienten tenderar att inte prata eller prata alls. Abulia kan orsakas av lesioner på pannloben eller de basala ganglierna i hjärnan, dopaminrelaterad dysfunktion eller hjärnskada. Frontalloben styr högre tänkande, medan basalganglierna styr rörelsen, så skador på båda områdena kan resultera i minskad motivation.
Abulia kännetecknas av dålig eller minskad frivillig rörelse, svårigheter att initiera eller upprätthålla rörelse, minskad känslomässig lyhördhet, ökad svarstid på frågor och förslag, ökad passivitet och minskad social interaktion och intresse för vanliga aktiviteter. Vissa patienter har också nedsatt aptit och kan inte helt tugga och svälja mat. Tillståndet uppträder ibland av sig självt, och ibland som ett symptom på något annat neurologiskt tillstånd, såsom Alzheimers sjukdom, schizofreni eller depression. Huntingtons sjukdom, Parkinsons sjukdom och andra degenerativa störningar i centrala nervsystemet kan orsaka att legioner bildas som kan leda till utveckling av abulia.
Abulia är vanligast hos patienter som lider av Alzheimers sjukdom. Tjugofem till 50 procent av Alzheimers patienter uppvisar bristande motivation. Ju allvarligare och mer avancerad Alzheimers sjukdom är, desto mer sannolikt är det att det uppstår bristande motivation.
Abulia kan vara svårt att diagnostisera på grund av dess status som en punkt på DDM-spektrat. Klinisk observation och diskussion med patientens anhöriga och vårdare är de första stegen för att diagnostisera sjukdomen. Datortomografi (CT) eller magnetisk resonanstomografi (MRI) kan hjälpa till att identifiera lesioner på hjärnan som kan vara orsaken till abulia.
Abulia behandlas vanligtvis med medicin, vanligtvis antidepressiva medel. Innan läkare förskriver sådan medicin försöker läkare att behandla alla bakomliggande orsaker till sjukdomen, såsom att kontrollera huvudvärk eller anfall, eller optimera syn, hörsel och tal. Dessa metoder kan räcka på egen hand för att förbättra patientens tillstånd.