Vad är Abilene-paradoxen?

En Abilene-paradox uppstår när en grupp människor fattar ett beslut att göra något som strider mot varje medlem i gruppens inre önskningar. Detta inträffar när kommunikationen misslyckas totalt. Varje medlem i gruppen tycker att hans eller hennes egen åsikt på något sätt inte är värdig eller står i motsättning till de andra medlemmarna i gruppen. Därför säger en person inte vad han eller hon verkligen tycker, och som ett resultat lider gruppen som helhet.

En paradox definieras som en motsägelse. Abilene-paradoxen heter så på grund av exemplet som används för att beskriva fenomenet av teorins upphovsman, Jerry B. Harvey. I sin bok The Abilene Paradox and Other Meditations on Management från 1988 beskriver Harvey en grupp människor som bestämmer sig för att ta en resa till Abilene, var och en åker för att han eller hon tror att resten vill åka. Faktum är att ingen av dem vill åka.

Teorin bakom Abilene-paradoxen kan bäst beskrivas av psykologer och samhällsvetare som en form av grupptänkande. Detta inträffar när medlemmar i en grupp tenderar att undvika att gunga båten, så att säga, och når en konsensus som kanske eller kanske inte representerar varje medlems ideal eller åsikter. Grupptänkande leder i allmänhet till dåliga eller förhastade beslut, eftersom ingen vill kritiskt analysera en annans åsikt eller uttalande.

I administrationsapplikationer används Abilene Paradox som ett instruktionsverktyg. Det finns till och med en kort undervisningsvideo som beskriver kärnan i Abilene-paradoxen och som används i vissa managementseminarier. I grund och botten tyder det på att medlemmar i en grupp behöver hantera sina avtal lika mycket som sina meningsskiljaktigheter. Den lär ut att i alla typer av kommittéer, innan något beslut fattas, bör medlemmar i gruppen fråga varandra ”Ska vi till Abilene?” i ett försök att se till att beslutet baseras på faktiska åsikter och inte bara en form av grupptänkande.

Social konformitet spelar en stor roll i Abilene-paradoxen. Det är allmänt känt bland psykologiska experter att en person kan fatta mycket olika beslut när han är i en grupp än när han eller hon lämnas ensam. Skälen är olika, men kan inkludera att man vill undvika konfrontation eller förlägenhet. Många psykologiska studier är inriktade på att bestämma hur och varför människor fattar beslut och hur de varierar inom sociala miljöer.