Spårväg är en populär form av kollektivtrafik som används i stadsområden runt om i världen för att ge ett alternativ till bilkörning. Ett antal faktorer spelar in för att bestämma en spårvägssträcka, inklusive att förstå vilka andra transitalternativ som redan finns tillgängliga i staden, utformningen av området, feedback från samhället och möjligheterna att utöka systemet vid ett senare tillfälle. Dessa överväganden är viktiga, eftersom städer vill undvika att göra kostsamma misstag; när rutten väl är etablerad kommer det vanligtvis inte att vara möjligt att gå tillbaka för att göra om utan att lägga ner betydande summor pengar.
En övervägande är befintliga kollektivtrafikalternativ. Städer vill se till att deras kollektivtrafiksystem inte är överflödiga, vilket innebär att spårväg normalt sett inte kommer att etableras längs en redan fungerande transitväg. Om däremot en viss rutt överbelastas av användning kan staden överväga att ersätta den med spårväg. Likaså vill städer se till att en spårvägssträcka kommer att anslutas till befintlig kollektivtrafik så att människor enkelt kan flytta mellan transitsystem. Till exempel kan en stadstunnelbana vilja utöka till en bussterminal eller tågstation för användarnas bekvämlighet.
En annan fråga är utformningen av det samhälle där spårväg ska installeras och de befintliga trafikmönstren i det samhället. Spårvägsarrangörer tittar på vart folk är på väg och var de kommer ifrån, och identifierar områden med hög efterfrågan. Till exempel kan ett centrumområde vara hårt trafikerat av människor som strömmar in på jobbet varje dag, vilket skulle göra det till ett utmärkt läge för stopp längs en spårväg. Omvänt kan ett litet bostadsområde dra nytta av ett enda stopp nära utkanten för att plocka upp invånare, men det skulle inte behöva en rutt som penetrerar till dess kärna, eftersom inte tillräckligt många passagerare skulle använda tåget.
De flesta spårvägsplanerare uppmärksammar också samhällsinsatser när de etablerar en spårvägssträcka. De gör ofta omfattande undersökningar för att se hur människor använder kollektivtrafik för närvarande, vilken typ av förbättringar som skulle öka användningen av kollektivtrafik och var medborgarna skulle vilja se lätta tåg tillgängliga. De svarar också på efterfrågan; busslinjer som ofta går för sent eller har trånga bussar kan anses vara ett område där det finns stor efterfrågan, vilket gör installationen av en spårväg till en prioritet där.
Spårvägsplanerare tänker också på potentialen för utbyggnad och förskjutning av landskap i regionen där spårvägsnätet installeras. De konsulterar ofta stadsplaner för att se vart staden ser sig själv på väg på lång sikt och för att se om spårväg kan stödja stadens mål. Studie av demografiska trender är också en viktig del av planeringen.