Hur tolkar jag mina MBE-poäng?

Multistate Bar Examination (MBE)-poäng tolkas genom att ta den skalade poängen som tillhandahålls av testbyrån som en del av en examinands testresultat och jämföra den med cut-off för MBE-poäng i den delstat där examinanden tar provet. Om den skalade poängen är högre än gränsvärdet, har examinanden klarat provet med flera tillstånd. Examinanden måste också bestämma vikten av MBE-poäng i statens advokatexamensprocess. Vissa stater väger MBE som 50 procent av den totala poängen som krävs för att klara advokatexamen, och andra stater ger MBE-poäng mindre vikt.

I USA bestämmer varje stat kvalifikationerna för licensiering av advokater att praktisera och administrera sitt eget advokatprov. MBE är ett standardiserat flervalstest designat av National Council of Bar Examiners som en stat kan välja att använda som en del av sin process för antagning till advokatbyråer. Den testar kunskaper om flera jurisdiktionella tillämpningar av konstitutionell lag, kontrakt, straffrätt, bevis, fast egendom och skadestånd. De flesta stater administrerar en advokatexamen i två delar genom att använda MBE för att testa allmänna juridiska kunskaper och en uppsatsdel för att testa statliga specifika kunskaper. Stater tilldelar sedan en vikt till varje del av provet för att fastställa ett övergripande provresultat för statens bar.

MBE innehåller 200 frågor, varav 190 räknas till en examinands råpoäng. Råpoäng utsätts för en statistisk process som kallas likställande, där testbyrån tilldelar en svårighetsnivå till var och en av frågorna på provet. Två examinander kan ha samma råpoäng eller ha fått lika många frågor rätt, men frågornas svårighetsgrad kan innebära att de två får olika skalade poäng. Det finns lite mer till de statistiska beräkningarna som tillämpas på råpoängen för att omvandla dem till skalade poäng, men den exakta formeln publiceras inte av testbyrån.

Equating är utformad för att justera MBE-poängen för varje provtillfälle efter svårighetsgrad så att ingen examinand har en fördel eller nackdel genom att göra en lättare eller svårare version av testet. Processen är tänkt att säkerställa att hela testet slutar med samma övergripande svårighetsnivå över testsessioner även om de faktiska frågorna ändras. Dess giltighet beror dock på en subjektiv bedömning av varje frågas svårighetsgrad.