En patolog är en läkare som är specialiserad på att diagnostisera sjukdom genom undersökning av kroppen eller vävnadsprover från kroppen. För att bli patolog krävs flera års studier och en medicinsk examen. I många länder krävs även certifiering för att bli patolog.
Området patologi är uppdelat i klinisk patologi och anatomisk patologi. En klinisk patolog diagnostiserar sjukdom genom att utföra laboratorietester på kroppsvätskor och vävnader. En anatomisk patolog diagnostiserar sjukdom baserat på undersökning av organ, vävnader och hela kroppar. Att diagnostisera sjukdom baserat på mikroskopisk undersökning av kirurgiska prover är en stor del av patologiområdet. Detta arbete skulle utföras av en kirurgisk patolog, en typ av anatomisk patolog.
Patologer har minst två akademiska examina: en kandidatexamen och en medicinsk examen. Efter gymnasiet är det första steget för att bli patolog att ta examen från en fyraårig högskola eller universitet. Studenter från praktiskt taget vilken grundutbildning som helst kan kvalificera sig till medicinsk skola, men de måste åtminstone ta kurser i biologi, kemi, fysik, matematik och engelska. Bra prestationer på Medical College Admissions Test (MCAT) krävs också för antagning till läkarutbildningen. Förutom ett högt medelvärde och höga MCAT-poäng, är fritidsaktiviteter, ledarskap, samhällstjänst, forskning och patientexponering viktiga kriterier på vilka beslut om antagning till läkarutbildningen baseras.
En patolog kan ha antingen en medicinsk doktorsexamen (MD) eller doktor i osteopatisk medicin (DO). I vissa länder avser en DO-examen ett examensbevis i osteopati. Även om DO-utbildning i USA är mycket lik utbildning för att bli MD, kan utbildningen variera i andra länder.
Medicinsk skola är ett fyraårigt utbildningsprogram där studenter får två års grundläggande naturvetenskaplig undervisning och två års klinisk undervisning. Den grundläggande naturvetenskapliga undervisningen omfattar kursarbete inom anatomi, fysiologi, biokemi, histologi, immunologi, mikrobiologi, patologi och andra områden. Under det tredje och fjärde året roterar studenterna genom kliniska tjänsteutbildningar där de får praktiska inlärningserfarenheter med patienter. Studenter har input till vilka tjänstetjänster de ska göra, och en student som vill bli patolog skulle göra en patologitjänst utöver flera andra tjänsteutbildningar.
Nästa steg för att bli patolog är att vidareutbilda sig till läkare. En residency är avancerad medicinsk utbildning inom ett specialiserat område. Invånarna arbetar under överinseende av en legitimerad läkare. Patologibostäder varar fyra till fem år och är bland de längre uppehållen en läkare kan välja. Däremot varar ett internmedicinskt residens i tre år.
Att slutföra ett uppehållstillstånd leder till behörighet för styrelsecertifiering. För att utöva sitt yrke måste patologer vara licensierade av ett lämpligt styrande organ. I USA är de certifierade av American Board of Pathology. Efter styrelsens certifiering kan en patolog få vidareutbildning inom ett underområde av patologi. Beroende på subspecialitet pågår denna utbildning ytterligare ett till tre år.