Nollkupongräntan beräknas genom att använda nuvärdesekvationen och lösa den för diskonteringsräntan. Den resulterande hastigheten är avkastningen. Det är både diskonteringsräntan som avslöjas av marknadsläget och avkastningsräntan som investerarna förväntar sig av obligationen. Nollkupongavkastningen hjälper investerare att besluta om de ska investera i obligationer.
En obligation är en anteckning som företag säljer för att samla in pengar – investerare byter köpeskillingen mot en framtida betalningsström. Vissa obligationer gör betalningar, eller kuponger, med jämna mellanrum, men nollkupongobligationer har bara en betalning vid den tidpunkt de förfaller. Beloppet på betalningen kallas obligationens nominella värde eller nominella värde. Investerare bestämmer om de ska investera i obligationer utifrån obligationens avkastning eller avkastningen på marknadspriset. I huvudsak är en obligation ett lån som investeraren ger till företaget, och avkastningen är den ränta som investeraren får i gengäld.
Det finns olika koncept som delar namnet på avkastning. Till exempel är aktuell avkastning kupongbetalningen dividerad med marknadspriset på obligationen. Eftersom nollkupongobligationer inte betalar några kuponger har de ingen aktuell avkastning. I allmänhet, när investerare talar om en obligations avkastning, hänvisar de till dess avkastning till förfall – detta är ett mått på avkastningen som en investerare skulle få om han återinvesterade varje betalning som obligationen gjorde. För de flesta obligationer är måttet något orealistiskt eftersom investerare inte alltid återinvesterar kuponger till den optimala kursen; Emellertid är nollkupongavkastningen mer korrekt eftersom det inte finns något antagande om återinvestering.
I allmänhet beräknar du avkastningen till förfall genom att skriva ut nuvärdesformeln för obligationen med en variabel, y, istället för diskonteringsräntan. Sedan kopplar du in värden för avkastningen och ser om nuvärdet matchar det faktiska marknadspriset. Du justerar avkastningsvärdet om det inte gör det. Denna process kallas gissa och kontrollera. Även de räknare som hittar avkastning till förfallodag använder denna metod; de upprepar det helt enkelt.
Nollkupongavkastningen är lättare att beräkna eftersom det finns färre komponenter i nuvärdesekvationen. Det ges av Pris = (Nominellt värde)/(1 + y)n, där n är antalet perioder innan obligationen förfaller. Det betyder att du kan lösa ekvationen direkt istället för att använda gissa och kolla. Avkastningen ges alltså av y = (Nominellt värde/Pris)1/n – 1.