Det sätt på vilket du kan behandla en bakteriell hudinfektion kan bero på typen av infektion. Vissa mindre hudinfektioner kan behandlas hemma med aktuella antibiotikakrämer, medan andra kan kräva behandling med receptbelagda antibiotikakrämer och orala antibiotika. Du kan göra klokt i att se en läkare för en hudinfektion innan du försöker behandla den på egen hand. Vissa hudinfektioner kan se ganska små ut men utvecklas snabbt till en allvarligare infektion; rätt behandling kan förhindra att de förvärras.
Om du upptäcker en bakteriell hudinfektion hemma kan du applicera en receptfri antibakteriell kräm som en första åtgärd. Du kan också täcka det med ett bandage som möjliggör god luftcirkulation, men ändå håller det infekterade området täckt för att förhindra spridning av bakterieinfektionen. När du väl har tagit dessa första steg kan du dock göra klokt i att boka tid hos en läkare för att få infektionen utvärderad. Om det verkar vara en mindre infektion och du inte har feber kan du kanske vänta en dag eller två på en tid. Om du däremot har feber, eller om det infekterade området luktar eller verkar allvarligt, kan du behöva uppsöka läkare omedelbart.
Den behandling som en läkare rekommenderar beror vanligtvis på vilken typ av bakteriell hudinfektion du har. Till exempel, om du har cellulit, en hudinfektion som vanligtvis påverkar de djupare hudlagren, kan din läkare ordinera orala antibiotika som du kan ta hemma. Han kan också ordinera ett receptbelagt topiskt antibiotikum. Om du har impetigo, som märks av blåsor som sipprar ut och bildar skorpor, kan din läkare ordinera en antibakteriell kräm som du kan applicera hemma också. Om ditt fall av impetigo är allvarligt kan dock din läkare föredra att behandla det med orala antibiotika.
Ibland är bakteriella hudinfektioner allvarliga och kräver att en person blir inlagd på sjukhus för behandling och övervakning. I vissa fall sätts patienter till och med i karantän på grund av allvarliga hudinfektioner. Till exempel kan ett allvarligt fall av cellulit kräva att du blir inlagd på sjukhus för behandling med intravenös antibiotika. Detta kan hjälpa till att förhindra att infektionen påverkar andra delar av kroppen. Meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA)-infektioner, som är resistenta mot de antibiotika som vanligtvis används för hudinfektioner, kräver ibland också sjukhusvistelse, och en mycket smittsam individ kan sättas i karantän.