Liksom resten av oss behöver skådespelare tillgång till medicinska förmåner, pensionsplaner och andra medarbetarprogram. För att möta detta behov finns det två fackförbund i USA för skådespelare. Dessa är Screen Actors Guild (SAG) och Actors Equity Association (AEA). I England erbjuder British Actor’s Association fackliga medlemskap till skådespelare i både live och filmade produktioner. Medan många välkända skådespelare kan skriva sin egen biljett för lön och förmåner, kan de flesta skådespelare skrapa sitt levebröd i kommersiellt arbete eller i korta framträdanden i pjäser. Dessa fackföreningar hjälper till att skydda okända arbetare genom att ge dem samma förmåner som de flesta arbetsgivare skulle ge.
TV- och filmskådespelare tenderar att tillhöra SAG. Om de har gjort övergången från pjäser till filmer kan de från början ha tillhört AEA. En av de primära egenskaperna hos båda organisationerna är att de sätter minimigränser för ersättning för arbete. Dessutom sätter SAG också minimiersättning för arbete som körs om, så kallade royalties. Så om en skådespelare jobbar på en reklamfilm, till exempel, kommer han eller hon att få en liten betalning varje gång reklamfilmen sänds. De som gör ett framträdande i en sitcom kommer att få en betalning varje gång sitcom dyker upp på tv.
Dessutom tillhandahåller både SAG och AEA 401k program och sjukförsäkring till en relativt låg kostnad. Behörighet till hälsoförmåner baseras vanligtvis på att man har arbetat ett visst antal dagar eller timmar under ett kalenderår. Skådespelare som inte arbetar den mängd som krävs kan behöva köpa en egen sjukförsäkring.
Underlåtenhet att följa de villkor som SAG har satt kan göra det svårt för företag. De flesta fackföreningar hedrar varandra, och eftersom det även finns fackföreningar av manusförfattare, producenter och regissörer, samt arbetare bakom kulisserna, kan en icke-facklig anställd innebära att man inte kan få några fackliga anställda i framtiden. Faktum är att både SAG och AEA begär att deras medlemmar inte ska arbeta i produktioner som inte är fackliga. Det finns några undantag. De flesta inser vikten av oberoende filmer, som ofta produceras med mycket lite pengar. Om en skådespelare arbetar på en oberoende film och inte får betalt, kommer SAG vanligtvis inte att klaga.
Skådespelare kan inte bara gå med i ett fackförbund för att de vill. Både SAG och AEA kräver att man antingen är i en SAG- eller AEA-produktion för att gå med. Medlemskapet kan vara provisoriskt och upphöra när produktionen är över. Efter en längre tids arbete med fackliga produktioner kan man kanske ha ett heltidsmedlemskap. SAG och AEA kräver liksom nästan alla fackföreningar medlems- och ansökningsavgifter samt årsavgifter. Att behålla medlemskapet genom att arbeta ett visst antal dagar per år kan också krävas.