2007 utlöste en bild på piedestalen av en staty av den berömda svarta statsmannen och avskaffaren Frederick Douglass en kontrovers om den historiska riktigheten av händelsen som den avbildade. Bilden av ett slavtäcke var avsett att hedra tapperheten hos ”konduktörer” längs den underjordiska järnvägen, en gräsrotsansträngning för att hjälpa sydliga slavar att fly till de nordliga fria staterna eller Kanada. Under åren har en typ av ädel mytologi kring Underground Railroad uppstått tillsammans med de historiska fakta. En möjligen apokryf berättelse involverar användningen av täckekoder, hemliga symboler som sägs sys in i täcken och visas utanför sympatiska hem som signaler för slavar som flyr.
Historien om quiltkoderna tros ha avslöjats genom intervjuer med före detta slavar eller deras ättlingar under 1930-talet. Enligt dessa berättelser skulle antingen slavar anställda som hushållerskor eller sympatiska vita abolitionister sy olika täckekoder i sina täcken och hänga dem utanför, skenbart för att lufta dem. Slavägare kanske inte har lagt märke till betydelsen av designen, men slavar som planerade en flykt genom Underground Railroad sades kunna quiltkoderna utantill. Många av designen togs över från Afrika, så även den minst utbildade slaven kunde dechiffrera innebörden av quiltkoderna med liten förvirring.
Enligt uppgift skulle vissa quiltkoder visas i en specifik ordning för att slavar ska få tillräckligt med tid för att förbereda sig för flykt. De första quiltkoderna, kallade ”Monkey Wrench”, skulle berätta för slavarna att det var dags att samla ihop sina verktyg som behövs för att överleva. Den andra av dessa täckekoder skulle vara ett ”vagnshjul”, som sa åt slavarna att packa ihop sina förnödenheter som om de skulle packa för en vagnresa. Från den tidpunkten ändrades quiltkoderna ofta för att ge specifik information som flyende slavar skulle behöva veta på vägen. En design som kallas ”Bear’s Paw”, till exempel, var förmodligen en påminnelse om att följa samma spår som en björn skulle för att hitta mat och vatten i bergen.
Andra quiltkoder, som ”flugor” eller ”britsar” skulle säga till förrymda slavar att klä sig mer formellt eller att ta på sig en förklädnad. En taggig design kallad ”Drunkard’s Path” föreslog att en slav skulle röra sig i oförutsägbara riktningar för att kasta av sig lokala prisjägare. Om en förrymd slav behövde hitta ett säkert hem för mat eller tak över huvudet, sades vissa täckekoder som ”Log Cabin” eller ”Shoo-fly” beteckna sympatiska medlemmar av Underground Railroad eller fria svarta som var bekanta med systemet. Andra quiltkoder skulle påminna förrymda slavar vilken riktning de ska följa, som i fallet med ”Flying Geese” eller ”Stars”.
Medan historien om quiltkoderna verkar passa med de kända historiska fakta om Underground Railroad, finns det några inneboende problem. Några av quiltmönstren som tilldelats quiltkoderna uppfanns inte förrän efter åren av inbördeskriget, närmare bestämt ”Bow Slips”, som inte förekommer i quilttidskrifter förrän på 1950-talet. Andra quiltmönster som ”Flying Geese” eller ”Monkey Wrench” verkar inte vara särskilt användbara som stenografi, eftersom migrerande gäss sällan flyger på natten och verktyget som kallas en apnyckel uppfanns inte förrän på 1850-talet. Även om det är mycket troligt att sympatiska ”konduktörer” på Underground Railroad kan ha hängt ut täcken eller andra banderoller som hemliga symboler, skulle det vara opraktiskt att ha 17 olika täcken som innehåller alla de påstådda täckekoderna i ett hem.
Traditionen med quiltkoderna tros till stor del vara baserad på minnena av en slavdotter, som berättade historien för en barnboksförfattare. Berättelsen om täckekoder populariserades ytterligare genom ansträngningarna av den inflytelserika svarta TV-programvärden Oprah Winfrey och andra som letade efter berättelser, verkliga eller apokryfiska, kring abolitioniströrelsen och Underground Railroad. Berättelsen om quiltkoderna ger en tillfredsställande sidofält till en mycket viktig historisk och social händelse, även om detaljerna visar sig vara mer apokryfiska än historiskt korrekta.