Strategiska prioriteringar är rangordnade organisatoriska mål och mål. Dessa kan inkludera generaliserade uppdragsbeskrivningar som etiska riktlinjer såväl som mer specifika mål, som att interagera mer med samhället. Alla planeringsinitiativ överväger dessa prioriteringar och arbetar för att uppnå dem med hjälp av en mängd olika verktyg. De kan vara ett ämne för offentlig diskussion och debatt i dokument som årsrapporter, uppdragsbeskrivningar och liknande material som tillhandahålls i informationssyfte.
Det finns ett antal tillvägagångssätt att ta när man utvecklar strategiska prioriteringar. Organisationer kan tänka på sitt nuvarande tillstånd och vart de vill flytta i framtiden, med tanke på ämnen som vad de tillverkar, vilken typ av tjänster de tillhandahåller och etiska problem. Vissa företag kan vara oroliga för miljömässig hållbarhet eller anslutning till religiösa värderingar, till exempel, och kan göra dessa viktiga strategiska prioriteringar. Andra organisationer kan vara intresserade av samhällsengagemang och att hitta band mellan sitt arbete och samhällets behov, till exempel läkemedelsföretag som tillhandahåller mediciner för medmänsklig användning.
Fokusgrupper av chefer och annan personal kan arbeta tillsammans för att skapa strategiska prioriteringar för en organisation som ett universitet, företag eller statlig myndighet. Med dessa tydliga mål i åtanke är det möjligt att börja utveckla en långsiktig plan för att stödja dem. Detta kan innefatta mer explicit artikulation av mål. Ett företag som säger att det vill vara mer miljömässigt hållbart kan sätta upp ett mål som att bli koldioxidneutral inom ett visst antal år eller att minska förpackningen med 50 %.
När man överväger hur resurserna ska fördelas kommer de strategiska prioriteringarna in i bilden. De viktigaste prioriteringarna behöver mest finansiering och uppmärksamhet för att säkerställa att de förverkligas, utan att försumma de andra. Ibland kan det vara möjligt att nå flera mål genom samma initiativ. En högskola som vill vara mer engagerad i samhället och som också vill sponsra initiativ för social rättvisa, till exempel, skulle kunna vara involverad i samhällsaktivism eller välgörenhetsorganisationer för att tillhandahålla tjänster till människor som behöver dem.
Dessa mål kan också bli föremål för periodisk omvärdering och diskussion. Människor som träffas för att diskutera långsiktiga planer, finansiering och nya initiativ kan avgöra om dessa stämmer överens med de strategiska målen. Om de inte gör det kan detta vara resultatet av mission creep, och det kan vara dags för organisationen att fokusera eller ändra sina mål om de inte längre passar tiden. Organisatoriska förändringar sker som svar på förändrade behov, socialt tryck och andra faktorer, och förmågan att röra sig med detta kan vara viktig för livslängden.