Lagernedskrivning är en process som används för att justera värdet på ett lager baserat på det aktuella marknadsvärdet för de enskilda varor som för närvarande finns i lagret. Vanligtvis används processen i processen att förklara vissa artiklar föråldrade och kunna markera dem från inventeringen för bortskaffande. Ur detta perspektiv är nedskrivning av lager mycket viktigt, eftersom företag betalar skatt på det aktuella bokförda värdet av varulagrets totala värde.
Ett sätt att förstå hur lagernedskrivning fungerar är att överväga ett tillverkningsföretag som bär en dyr maskinkomponent som en gång var avgörande för produktionsprocessen. Under de senaste åren har den maskinparken ersatts av något nyare och effektivare, men komponenterna relaterade till de äldre maskinerna behölls i förrådslagret, utan mer än den vanliga årliga avskrivningen. Genom att använda lagernedskrivning är det möjligt att fastställa det aktuella marknadsvärdet för dessa delar och justera det bokförda värdet för att återspegla det marknadsvärdet. Om det inte längre finns en marknad för dessa delar alls, kan företaget komma att gå förbi nedskrivningsprocessen och förklara delarna föråldrade och värdelösa, vilket juridiskt tar bort dem från lagret helt och hållet.
Att använda lagernedskrivning är till stor hjälp för att upprätthålla ett korrekt bedömt värde för ett lager. Eftersom de flesta regeringar har skatteregler som kräver beskattning av alla typer av företagsinventarier, är det mycket viktigt att se till att det bokförda värdet av dessa varulager är motiverat i termer av det aktuella marknadsvärdet. Utan att engagera sig i lagernedskrivning för att avgöra när och om det finns ett behov av att justera det bokförda värdet, finns det en god chans att företaget kommer att betala ut mer i skatt som är nödvändig. Det gör i sin tur att företaget har mindre nettovinst att avleda tillbaka till själva verksamheten.
Företag ägnar sig normalt åt nedskrivning av lager varje gång som fysiska räkningar av det befintliga lagret görs. Under loppet av inventeringen görs anteckningar om dyra artiklar som inte har sett någon faktisk användning på en tid. Därifrån kommer uppgiften att innebära att avgöra om föremålen fortfarande är användbara för företaget och vilken skillnad som kan finnas mellan vad föremålen skulle ge om de säljs på den öppna marknaden och det aktuella enhetsvärdet som tas upp i bokföringen. Med hjälp av denna process kan ett företag göra justeringar av det bokförda värdet, ibland känt som en nedskrivning, så att värdet på varulagret är mer i linje med marknadsvärdet för samma poster.