En underarmsböjare är vilken som helst av en grupp muskler som finns i underarmens främre del och som ansvarar för att böja handledsleden. Åtta muskler finns här, varav sex är involverade i handledsböjning, eller åtgärden att dra handflatan mot armbågen. Många av dessa utför även andra handlingar i underarmen och handen, nämligen adduktion och abduktion, eller att vifta med handen från sida till sida eller att böja fingrarna.
De åtta musklerna i det främre utrymmet kan delas in i ytliga och djupa muskler, eller de som utgör lagret närmast huden och de som utgör lagret närmast benet. I det ytliga lagret finns flexor carpi radialis, palmaris longus, flexor carpi ulnaris och pronator teres, som roterar underarmen nedåt men inte är en underarmsböjare. I det djupa lagret finns flexor digitorum superficialis, flexor digitorum profundus, flexor pollicis longus och pronator quadratus. Denna sista muskel utför också pronation av handen vid handleden och är inte heller en underarmsböjare.
Av de tre underarmsböjare som finns ytligt i främre utrymmet har palmaris longus, som är centralt placerad på insidan av underarmen, det enda ansvaret för att böja underarmen. Den flexor carpi radialis, som finns i sidled eller på utsidan av palmaris longus, är förutom flexion involverad i abduktion av handledsleden, eller att vifta med handen mot tumsidan. På insidan av palmaris longus finns flexor carpi ulnaris, som böjer och adderar handleden, eller viftar med handen mot sidan av pinkfingret.
Underarmsböjarna som är belägna djupt i främre avdelningen utför åtgärder i handen utöver de vid handleden. Även om en flexor i handledsleden, är flexor digitorum profundus till stor del ansvarig för att böja de fyra fingrarna och är placerad mot den rosa sidan av underarmen. På liknande sätt verkar flexor digitorum superficialis, som tekniskt sett finns mellan de ytliga och djupa musklerna, på både fingrarna och handleden. Flexor pollicis longus, som ligger på tumsidan, böjer tummen och hjälper till som en underarmsböjare.
Överanvändning av särskilt dessa tre muskler, som att böja handleden och fingrarna för att skriva på ett tangentbord, är ofta orsaken till karpaltunnelsyndrom. Upprepad stress på senor i dessa muskler där de passerar genom handleden, genom en öppning mellan karpalbenen känd som karpaltunneln, kan orsaka svullnad, inflammation och efterföljande förstoring av dessa vävnader. Sådan förstoring av senor kan leda till kompression av medianusnerven, som också passerar genom karpaltunneln och tjänar handen, och den efterföljande smärtan, stickningarna och domningar som är förknippade med detta tillstånd.