Vad är en due diligence-revision?

I näringslivet är en due diligence-revision i grunden en noggrann undersökning av den fullständiga ekonomiska bilden av ett företag. Generellt sett kommer dessa revisioner före ett köp, fusion eller andra större beslut som skulle kunna påverka ekonomin för ett eller flera företag negativt. Dessa revisioner används vanligtvis för att säkerställa att det inte finns några dolda skulder.

Due diligence kan jämföras med en bakgrundskontroll av anställda på företagsnivå. Precis som perspektivanställda försöker företag som vill bli köpta ofta göra ett så positivt intryck som möjligt. Företagets styrkor är ofta starkt stressade och svagheten bagatelliseras. En due diligence-revision motsvarar att kontrollera referenser innan anställning.

I allmänhet fokuserar en due diligence-revision på information utanför det som presenteras fritt. Även om det i allmänhet förväntas av ett inköpsföretag att utföra dessa undersökningar, görs de ofta diskret. Att anlita privata utredare är inte ovanligt och sällan är de företag som utreds medvetna om utredningens specifika inriktning.

Rättsmedicinska redovisningsteam är ofta ryggraden i en due diligence-revision. Dessa specialister är utbildade för att noggrant granska en organisations finansiella register för eventuella avvikelser. Till skillnad från traditionella revisorer är kriminaltekniska revisorer specifikt utbildade för att söka efter bedrägerier och dolda tillgångar och skulder.

Ofta intervjuas kunder och anställda i det undersökta företaget. Ofta söker revisorer specifikt upp dem som kan vara missnöjda med företagets resultat. Alla rättsliga åtgärder mot företaget bör ses över noggrant. I fall där ett anspråk upprepas, till exempel flera anspråk på trakasserier av anställda eller anspråk på produktansvar, tilldelas advokater ofta att granska registren över rättstvisterna.

I extrema fall kan privata utredare gå undercover in i en organisation. Genom att utge sig för att vara nyanställda får de ofta fritt information om det negativa med ett företag som arbetstagarna kanske inte ger i formella intervjuer. Användningen av ”hemliga shoppare” kan användas på liknande sätt i företag som tillhandahåller varor eller tjänster till allmänheten. I dessa fall anlitas individer för att köpa från organisationen och rapportera om sina erfarenheter.

Sällan är ett givet företag exakt vad det presenterar sig för att vara. Som sådan utesluter inte negativa resultat under en due diligence-revision nödvändigtvis köpet av det företaget. Dessa upptäckter kan dock leda till omförhandling av köpeskillingen. I teorin ger den minskade kostnaden det inköpande företaget ekonomin att ta itu med eventuella redan existerande problem.