Ett proprietärt avtal är ett juridiskt avtal mellan två parter om hur information ska hanteras och delas. De exakta villkoren för avtalet kan variera men det är vanligtvis ett avtal om att lämna ut information. Sekretess innebär att den person eller verksamhet som tar emot informationen är förbjuden att dela den med någon tredje part utan tillstånd från den som lämnar ut informationen. Som en allmän regel är proprietära avtal utformade för att skydda en parts proprietära information, såsom affärspraxis, prisuppgifter, kundlistor och teknisk information. Dessutom är dessa avtal vanligtvis avsedda att säkerställa att alla parter som tar emot proprietär information endast använder den för de syften som uttryckligen tillåts i avtalet. Ett proprietärt avtal kan hänvisas till som ett proprietärt sekretessavtal eller sekretessavtal. Avtalet kan även ha en angiven tidsfrist inom vilken sekretess ska gälla.
Proprietära avtal används i ett antal olika arrangemang. I näringslivet ingås dessa avtal vanligtvis mellan företag som gör affärer med varandra eller som avser att göra affärer med varandra. Arbetsgivare kräver ofta att anställda ingår egna avtal. Detta gäller särskilt för anställda som har tillgång till känslig eller mycket konfidentiell information om arbetsgivaren. Ett ägaravtal mellan arbetsgivare och anställd fungerar på samma sätt som ett allmänt äganderättsavtal och kräver vanligtvis att den anställde endast använder och avslöjar konfidentiell information i enlighet med avtalet.
Vissa proprietära avtal är utformade för att täcka ömsesidig information. Detta innebär i praktiken att varje part som får information som är skyddad enligt avtalet kommer att vara skyldig att upprätthålla sekretessen för denna information. Avtal som inte är ömsesidiga kräver att endast en part upprätthåller sekretessen för den andra partens information.
Vanligtvis anger ett patentskyddat avtal vilken typ av information som kommer att lämnas ut samt syftet med avslöjandet. Dessutom anger avtalet ofta en tidsperiod för utlämnandet samt för att upprätthålla sekretessen för informationen. Ett äganderättsavtal kan också ange rättsmedel för avtalsbrott, såsom gottgörelse eller rätt att begära föreläggande. Vissa avtal beskriver vilka lagar som kommer att styra om en tvist uppstår under avtalet. Dessutom kräver många avtal att den mottagande parten returnerar all äganderättslig information när avtalet upphör eller på begäran av den avslöjande parten.
De flesta äganderättsavtal innehåller undantag som beskriver när äganderättsskyddad information kan avslöjas. Även om dessa kan variera från avtal till avtal är det vanligt att medge undantag om informationen är eller blir allmänt tillgänglig för allmänheten. Dessutom är en mottagande part vanligtvis inte skyldig att hålla information konfidentiell om parten hade förkunskaper om informationen eller om parten får informationen från en annan källa. Ett ägaravtal anger vanligtvis också vad som händer om den mottagande parten enligt domstolsbeslut är skyldig att lämna ut konfidentiell information.