För- och nackdelarna med att använda ett antibiotikum för behandling av pseudomonas är enkla, men distinkta. Ett fördel är att pseudomonas är en infektion som orsakas av bakterier och bakterieinfektioner behandlas med antibiotika. Ett annat fördel är att mer än ett antibiotikum kan användas samtidigt för att behandla tillståndet. Å andra sidan är en nackdel med att använda ett antibiotikum för pseudomonasbehandling att bakterierna inte svarar på de flesta antibiotika. Dessutom är en annan nackdel att även om ett antibiotikum fungerar, finns det alltid en chans att bakterierna i slutändan kommer att utveckla resistens mot medicinen.
Bakterier är mikroskopiska organismer, av vilka några kan vara skadliga för kroppen. Pseudomonas själva uppstår på grund av en opportunistisk bakterie som normalt finns i växter, jord och vatten. Termen ”opportunistisk” betyder att de bakterier som är ansvariga för tillståndet vanligtvis inte påverkar friska människor, utan påverkar de som är sjuka. I huvudsak drar bakterierna fördel av en person med ett försvagat immunförsvar. Bland dem som löper störst risk att drabbas av pseudomonasinfektion finns de på sjukhus.
Eftersom antibiotika är det vanliga behandlingsalternativet för en bakteriell infektion, är det typiskt att använda ett antibiotikum för pseudomonasbehandling. I de flesta fall behandlas pseudomonas med en kombination av två antibiotika. Detta ökar chanserna för att medicinerna behandlar tillståndet, eftersom de flesta antibiotika inte har någon effekt på bakterierna alls. Sammantaget gör det begränsade antalet antibiotika som effektivt kan behandla pseudomonas tillståndet svårt att behandla. Det som ökar denna svårighet är att bakterier har förmågan att bli resistenta mot antibiotika med tiden.
Till exempel, om en person tar ett antibiotikum för pseudomonasbehandling men antibiotikan inte helt behandlar tillståndet, kan de återstående bakterierna utveckla resistens. Nästa gång denna infektion uppstår igen är antibiotikan, som fungerat en gång tidigare, värdelös som behandlingsform. Den drabbade personen kommer då att behöva prova ett nytt antibiotikum för att behandla hans eller hennes tillstånd, och med begränsad antibiotika som fungerar på pseudomonas kan detta vara svårt att åstadkomma.
Olika typer av antibiotika som kan fungera för behandling av pseudomonas inkluderar ceftazidim, ciprofloxacin och gentamicin. Imipenem, piperacillin-tazobactum och tobramycin är andra antibiotika som också kan fungera. Beroende på medicinering, såväl som på en persons specifika tillstånd, kan antibiotika användas i oral form, administreras i venerna eller appliceras i topikal form. När antibiotika inte räcker för att behandla tillståndet kan en person behöva genomgå en operation.