Ett antimikrobiellt medel är en konstgjord kemikalie eller ett helt naturligt ämne som dödar eller förhindrar tillväxten av mikrober. Virus, bakterier, svampar och protozoer är olika former av mikrober, mer kända som ”buggar” eller ”bakterier”. De olika antimikrobiella läkemedel som används för att behandla och förebygga sjukdomar och sjukdomar är antibiotika, antiprotozoer, antivirala och svampdödande medel. Framgångsrik kontroll och dödande av en mikrob kräver att man vet vilken typ av ”bugg” det är för att kunna attackera den med lämplig antimikrobial.
När en antimikrobiell substans faktiskt inte dödar en mikrob, försvagar den den istället till den grad att den lättare kan attackeras och dödas av personens immunförsvar. Oavsett om ett antimikrobiellt medel direkt dödar eller bara försvagar främmande inkräktare som orsakar sjukdomar och sjukdomar, är resultaten desamma – återhämtning från tillståndet som orsakades av mikroben. De flesta antibiotika bekämpar bakterier, inte virus. Ett virus är svårare att döda eller försvaga tillräckligt för att immunsystemet ska döda eftersom det måste leva i en värd, medan en bakterie kan leva självständigt. Bakterier kan dock bli resistenta mot antibiotika, vilket är anledningen till att antimikrobiella medel har förändrats kemiskt för att göra dem mer effektiva.
Majoriteten av antibiotika tillhör samma familj som penicillin, eller så är de cefalosporiner. Sulfas är antibiotika som tillverkas helt i ett laboratorium av människan. De dödar inte bakterier; de kan inte göra mer än att stoppa sin tillväxt, och patienter kan drabbas av mycket obehagliga biverkningar när de tar sulfas, särskilt om de inte noga följer sin läkares instruktioner för att ta dem.
Vissa mikrober producerar andra mikrober som de är resistenta mot. Till exempel dödas inte mögeln penicillium, från vilken det populära antibiotikumet penicillin tillverkas, i sig av penicillin. Mycket av problemet med att behandla infektioner med antibiotika har kopplats till överanvändning av dessa läkemedel hos fabriksuppfödda djur som löper konstant risk att drabbas av sjukdomar.
Det finns många antimikrobiella medel i naturen som ofta kan fungera som ett säkrare och helt naturligt alternativ till kemiska antibiotika, antivirala medel, svampdödande medel och antiprotozoer. Vissa kan användas internt för sjukdomar, sjukdomar och infektioner, och andra kan endast användas externt. Bland de mest kända och effektiva antimikrobiella medlen är örterna goldenseal, lakritsrot, echinacea, johannesört och rå vitlök. Goldenseal är ett antibiotikum, antiprotozoal och svampdödande.
Johannesört har visat sig ha antibakteriella och antivirala egenskaper. Lakritsrot har egenskaper som verkar hindra mikroberna bakom sjukdomar som hepatit B och humant immunbristvirus (HIV), och det har visat sig minska tiden det tar för sår att läka. Sår tenderar att läka snabbare när de hålls fria från bakterier. Echinacea har mycket milda antibakteriella egenskaper, men det är vanligtvis listat bland ämnen som hjälper till att döda mikrober eftersom det stimulerar immunsystemet.