En gluteal intramuskulär injektion – vanligen kallad ett skott – är administrering av medicin med hjälp av en hypodermisk spruta i antingen ventrogluteal- eller dorsoglutealmuskeln. Dessa två områden av den stora sätesmuskeln kan både användas säkert och enkelt för intramuskulära (IM) injektioner på grund av muskelns stora storlek och den relativa bristen på intilliggande nerver eller blodkärl för att komplicera processen. Den ventrogluteala muskeln är belägen på den ventrala aspekten, eller sidan, av kroppen medan dorsoglutealmuskeln ligger längs kroppens dorsala eller bakre aspekt. Dorsoglutealmuskeln finns alltså precis ovanför skinkorna. Den sistnämnda muskeln är det mest kända injektionsstället och det som man oftast tänker på när termen gluteal intramuskulär injektion används.
Antibiotika, hormoner, vaccinationer, lugnande och smärtstillande läkemedel administreras rutinmässigt genom gluteal intramuskulär injektion, beroende på det specifika läkemedlets tillåtna administreringssätt. Innan den utbredda användningen av patientkontrollerad administrering (PCA) intravenösa pumpar för smärtstillande medicin kontrollerades den mesta postoperativa smärtan genom gluteal intramuskulär injektion i antingen den dorsala eller ventrala delen av muskeln. Patienterna klagade ofta över att efterverkningarna av deras injektioner med smärtstillande mediciner konkurrerade med deras postoperativa smärta i sig.
Gluteala intramuskulära injektionsställen – dorsogluteal och ventrogluteal – kombineras med överarmens deltoideusmuskel och lårets vastus lateralis för att tillhandahålla åtta potentiella platser för en IM-injektion. När man väljer ett lämpligt injektionsställe måste man dock utöva ett sunt omvårdande omdöme. Mycket smala, åldrade eller underviktiga patienter kanske inte har tillräckligt med överarmsmuskler för att säkert överväga deltoideus som ett injektionsställe. Denna typ av injektion bör inte användas till spädbarn och barn under tre år på grund av otillräcklig muskelutveckling i området. Myndigheterna rekommenderar att IM-injektioner i sätesområdet placeras med minst 1 tum (cirka 2.5 cm) intervaller för att undvika ärrbildning eller fistelutveckling, vilket begränsar antalet tillgängliga IM-ställen.
Potentiella och lämpliga intramuskulära platser är också begränsade vad gäller tillgänglighet. Patienter med spica-gips kommer inte att kunna få en gluteal intramuskulär injektion på grund av gipstäckningsområdet. Vidare måste patienter som nödvändigtvis själv administrerar en IM-injektion använda båda vastus lateralis-musklerna för att adekvat visualisera området. Efter att ha steriliserat det valda injektionsstället med en alkoholförberedande kudde, ska sköterskan jämna till hudområdet med en handskbelagd hand och omedelbart föra in nålen i rät vinkel mot hudytan. Efter att ha dragit ut kolven något för att säkerställa att en ven inte punkterades, ska kolven stadigt tryckas ned tills medicinen är helt administrerad.