En tapp- och tappförband är en typ av skarv som används för att foga samman två stycken trä. För att göra denna skarv kommer en snickare att skära ett hål, kallat en tapp, ur ett stycke trä. Ett utsprång, som kallas tappen, skärs sedan ut ur den andra biten. Efter detta kommer snickaren att föra in tappen i tappen. Resultatet är en stark fog som kan användas i många applikationer.
Snickare kan använda tapp- och tappförbandet vid möbeltillverkning. Den används även i ramkonstruktion när en kraftig fog behövs. Anledningen till att den här fogen är så stark är att den har en stor yta som lim kan appliceras på. Dessutom kan en kil sättas in i tappen för att förhindra att den faller ur tappen. En snickare kan också använda pluggar för att säkra denna fog.
Tapp- och tappleden kan antingen vara genomgående eller blind. Om det är en genomgående fog skärs urtaget igenom till andra sidan av träet. När tappen sätts in är den således synlig genom tappen. Denna fog kan säkras med pluggar eller kilar. I båda fallen sätts fästelementen på plats efter att fogen har satts ihop.
En blindtapp kallas även stump eller stubbtapp. I denna skarv skärs tappen bara halvvägs in i träet. Därför kan tappen inte ses när den sätts in. Liksom den genomgående versionen kan en blindtapp och tappförband även säkras med pluggar eller kilar. För att mäta längden som tappen behöver vara kan snickare placera ett gummat stämpelpapper på sidan av mejseln för att markera önskad längd. Detta gör att snickaren kan veta hur djupt man ska skära urtaget utan att behöva stanna för att mäta.
En hopfälld tapp används vid tillverkning av dörrar och, som en genomgående tapp, sticker den ut hela vägen genom träet. Det liknar den vanliga leden, förutom att det finns en extra axel, eller ”haunch”, på tappen. Tappen skärs därefter med en extra urtagning så att den kan ta emot bågen. I en hopfälld skarv bör häcken inte vara mer än en fjärdedel av tappens längd. Om häcken är kapad till samma längd och höjd kallas det en fyrkantig häck.
Det finns andra varianter av tapp- och tappleden, varav två är dubbeltapp och tvillingtapp. Den dubbla tappen används på timmer som är breda. Denna variant har två eller flera tappar bredvid varandra och ett hål för att ta emot dem. En tvillingtapp används när tappskenan är jämförelsevis bredare än dess tjocklek. Denna variant har två tappar fästa av en gren som sätts in i ett urtag för att ta emot det.