En konsekvenskontroll är en strategi som används för att harmonisera data som finns på ett datorsystem. Tanken bakom kontrollen är att säkerställa att all data är synkroniserad mellan primära och sekundära datagrupper, även kända som skyddsgrupper och repliker. En konsistenskontroll kan konfigureras att ske vid angivna tidpunkter eller implementeras manuellt om det finns misstanke om någon typ av konflikt i data sedan den senast genomförda kontrollen.
Att lösa interna konflikter är huvudfokus i en konsekvenskontroll. Många system inkluderar en så kallad dataskyddshanterare som granskar data i block och ser till att skyddsgruppen och repliken är i harmoni. Om uppdateringar av data har skett med skyddsgruppen men inte repliken, lägger chefen till uppdateringarna till den sekundära datagruppen och löser konflikten.
Processen för att hantera denna typ av check varierar något från ett system till ett annat. Vanligtvis kan en systemadministratör upprätta ett återkommande schema för att köra kontrollen minst en gång var tjugofjärde timme. Till exempel kan kontrollen ställas in att ske strax före midnatt varje dag. Det är också möjligt att ställa in de återkommande kontrollerna på specifika dagar i kalendermånaden, eller att ske vecko- eller varannan vecka. Att upprätta ett schema för stående eller återkommande kontroller begränsar inte administratörens möjligheter att utföra stickprovskontroller när och efter önskemål.
Själva processen att genomföra en konsekvenskontroll kan ta lite tid. Detta beror på att kontrollen inte bara letar efter undantag utan aktivt jämför varje block av data mellan de två grupperna. Att göra det gör det möjligt att identifiera eventuell korruption som kan ha inträffat i den ena eller den andra gruppen, och ger möjlighet att reparera skadan. Vissa system kommer att flagga avvikelserna, vilket gör att en systemadministratör kan granska motstridiga data innan risken faktiskt inträffar.
Att försöka starta om ett system medan en kontroll pågår rekommenderas vanligtvis inte. Denna process kan skada data eller orsaka någon annan negativ effekt, baserat på hur systemet är konfigurerat. Om en nödkonsistenskontroll initieras är det vanligtvis en god idé att slutanvändare avstår från att försöka använda systemet av någon anledning tills kontrollen är klar.
Förutom att det tar tid att slutföra, kan denna kontroll även bromsa andra aktiviteter på systemet. Detta innebär att slutanvändare kan märka en förändring i hur snabbt de kan komma åt olika databaser eller använda något av de andra programmen som är kopplade till systemet. Av denna anledning är en datorkonsistenskontroll ofta inställd på att ske under lågtrafik, till exempel efter att arbetsdagen är avslutad eller på natten när användarna av en hushållsdator sover.