Inom datavetenskap avser dataflöde hur data rör sig genom en datorapplikation. Denna process kartlägger hur data överförs från en modul till en annan inom ett program. Detta börjar vanligtvis med data som matas in på en datorskärm och slutar med en datalagringsenhet.
Dataflödesdesign bygger på speciella programvarudiagram som kallas dataflödesdiagram (DFD). Dessa diagram kartlägger grafiskt hur data överförs genom ett datorprogram. DFD är viktig i arkitekturdesign eftersom den definierar vilken data som behövs för att slutföra specifika affärsfunktioner.
Dataflödesdiagrammet har använts i flera decennier och ger detaljerad information om hur data manipuleras i ett program. De flesta DFD:er krävs som standardpraxis i designdokumentation för program.
Dataflödesanalys är ett dataingenjörsjobb där ett företags data granskas. Denna analys hjälper ett företag att avgöra vilken data som är tillgänglig för rapporterings- och spridningsändamål. Analytikern förbereder vanligtvis diagram och arbetsflöden som definierar hur data används av datorprogram.
En nätverksingenjör hanterar flödet av datapaket på ett datornätverk. Denna person ser till att informationen rör sig sömlöst i företagets datornätverk. De flesta nätverksingenjörer förlitar sig på dataflödesdiagram för att fastställa potentiella flaskhalsar av data i mjukvaruapplikationer.
Nätverkstrafikmönster och datapaketstorlekar är också viktiga för nätverksdataflödesanalys. Att förstå dessa hjälper ett företag att bestämma volym- och bandbreddskraven för ett datornätverk. Datastorleken och frekvensen avgör hur mycket bandbredd som krävs.
Dataflödesprogrammering används ofta i redovisnings- och ekonomiapplikationer. Dessa program kopplar matematiska ekvationer till specifika fält på en datorskärm. När användaren ändrar fältets värde, beräknar ekvationen automatiskt det lämpliga värdet för ett annat dataelement. Detta ses ofta i programvara för skatteberedning.
Ett dataflödesdiagram bör också definiera hur data ändras under en felsituation. Detta hjälper designers att avgöra var felhanteringsprocesser behövs. Denna negativa logiska design hjälper till att säkerställa att systemet fungerar som förväntat i både positiva och negativa situationer.