Hur ställer jag in en proxyserver?

En proxyserver är en nätverksansluten dator eller applikation som fungerar som mellanhand mellan två andra datorer. Istället för att Server A upprättar en riktningsförbindelse med Server B, ansluter Server A till proxyservern, som i sin tur ansluter till Server B. Till skillnad från en brandvägg, som vanligtvis fungerar på Network Lawyer av Open Systems Interconnection-modellen (OSI), en proxyserverfunktioner på Application Layer, vilket innebär att det krävs mycket mer komplexa nivåer av nätverkskonfigurationer. Som sagt, för att sätta upp en proxyserver bör man helst ha en grundlig förståelse för OSI-modellen, nätverksadministration och Internet-protokoll, såsom HTTP, SMTP och SOCKS.

Det finns många allt-i-ett-proxyserverapplikationer som kan användas för att automatiskt konfigurera en proxyserver. Dessa applikationer är tillgängliga för olika operativsystem, och de fungerar vanligtvis som en proxyserver, en brandvägg och en e-postserver. Tänk på att denna typ av proxyserverapplikation är designad strikt för användning på en dator, till skillnad från en offentlig proxyserver, som är designad för användning av många datorer.

Anledningarna till att man kan välja att sätta upp en proxyserver på en hemdator är många. För det första ger en proxyserver en högre nivå av nätverkssäkerhet. Proxyn döljer i huvudsak användarens IP-adress (Internet Protocol), vilket därigenom minskar sannolikheten för en hackerattack. Proxyservrar kan också cachelagra ofta besökta sidor, vilket leder till snabbare sidladdningstider.

För att sätta upp en proxyserver på en hemdator måste man först välja ett operativsystem. Användaren vill vanligtvis välja samma operativsystem på sin dator. Det är svårare att ställa in en proxy på en Linux- eller Mac OS-dator än på en Windows-enhet. På grund av Windows strömlinjeformade design kan proxymjukvaran automatisera många av konfigurationsalternativen.

För att ställa in en icke-automatiserad proxyserver måste man manuellt konfigurera en proxyserverförbikopplingslista, ett innehållsfilter och nätverkskryptering. Varje protokoll måste också tilldelas en port. Dessutom har användare möjlighet att förhindra andra proxyservrar, så kallade tunnlingsproxyer, från att komma åt sin egen proxy.
De flesta användare behöver egentligen inte konfigurera en proxyserver. Det är en valfri programvara som kan leda till vissa fördelar, förutsatt att man är väl insatt i nätverk. Som sådan är det bästa alternativet att ladda ner en automatisk proxyserver.