Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett program som möjliggör elektronisk kartläggning i bilar och datorenheter. GIS är beroende av adressdata för att presentera information till användarna av systemet. Adressgeokodning är processen att markera adresser med latitud- och longitudkoordinater. Denna information kartläggs sedan av satelliter och används som koordinater och riktningar för GIS-enheter.
GIS-data samlas vanligtvis in manuellt av geokodade fångstenheter. Dessa enheter används i adressgeokodning. För att fånga denna information korrekt måste en individ ta ett satellit-GIS-system och kartlägga latitud och longitud för varje insamlad adress. Denna information lagras sedan i ett GIS-datalager där den senare kan användas av geospatiala applikationer.
Många mänskliga serviceorganisationer använder adressgeokodning som en metod för att kartlägga länder i tredje världen, för användning för att hålla reda på flyktingläger och sjukdomsbekämpning. Dessa grupper kan spåra specifika adresser eller landmärken med handhållna geokodningssystem. Dessa data ger en holistisk bild av svältområden för att hjälpa till att ge stöd från hjälporganisationer. Att ha korrekta koordinater hjälper till att påskynda driftsättningen av tjänster till områden som inte har någon logisk kartläggningsteknik.
Adressgeokodning används också vid brottskartläggning. Eftersom brott och brottsrelaterad data samlas in av poliser, kan adressen till den kriminella verksamheten kartläggas efter plats. Brottsregistren innehåller vanligtvis platsattribut med ett specifikt brott. Denna adressgeokodningsdata matas in i kriminalregistersystemet, vilket gör att GIS-enheter kan kartlägga platser efter brottstyp.
Många högskolor och universitet har specialiserade adressgeokodningsprojekt. Dessa projekt är utformade för att hjälpa nationella studier inom vetenskapsområden. Många akademiska geokodningsprojekt är baserade på att hantera skogsbränder, jordbävningar och global uppvärmning. Genom att ha adressgeokodning kan dessa domäner hanteras på ett mer exakt sätt.
Adressgeokodning hjälper räddningspersonal i händelse av en naturkatastrof. Dessa data ger räddningspersonal korrekt information om hem och platser för kritisk infrastruktur under en jordbävning eller naturkatastrof. Den kan rullas in i realtidsdatavisualiseringsprogramvara för att exakt fastställa offer i ett drabbat område. Dessutom kan vägar kartläggas för att bestämma den snabbaste vägen till ett område.
Geokodning blir en viktig faktor i det dagliga livet. De flesta geokodningar är mappade till specifika typer av företag. Detta ger GIS-användare viktig information om sjukvårdsinrättningar, polisavdelningar och akutgrupper inom en lokal jurisdiktion. Geokodning ingår i de flesta smarta telefoner som en metod för att slå upp företag efter typ.