Nätverksåtkomsthantering är en bred term som används för att hänvisa till kontrollen av vem som kan och inte kan ansluta till ett datornätverk. Vissa nätverk är osäkra och vilken dator eller mobil enhet som helst kan ansluta till dem. Många nätverk innehåller dock känslig information eller tillhandahåller internetåtkomst och kan endast nås av vissa enheter. I vissa fall måste enheten som försöker ansluta till nätverket uppfylla vissa minimistandarder, som att köra ett visst operativsystem eller klara en virussökning, för att kunna ansluta. I andra fall måste enhetsanvändaren validera sin identitet med ett lösenord eller annat digitalt identifieringsverktyg för att kunna ansluta.
Människor som hanterar datornätverk använder tekniker för hantering av nätverksåtkomst av några olika skäl. En enhet med ett skadligt datavirus som ansluter till ett nätverk kan potentiellt infektera andra anslutna datorer. Om obehöriga användare kunde ansluta till ett nätverk kunde de komma åt information på nätverket som var tänkt att vara säker. Användningen av nätverksåtkomsthantering kan säkerställa att endast vissa auktoriserade användare kan komma åt nätverket. Detta minimerar risken för skada på eller intrång i nätverksanslutna datorer.
Vissa former av nätverksåtkomsthantering kan ge olika grader av åtkomst till olika datorer. En användare kan till exempel ha full administrativ åtkomst till allt på nätverket eller bara ha åtkomst till vissa delar av nätverket. På samma sätt begränsar vissa nätverk graden av tillgång till Internet som vissa användare får. Många organisationer tillåter vissa personer att endast få åtkomst till organisationens intranät samtidigt som de begränsar full tillgång till Internet för dem som behöver det.
Identitetsverifiering är bland de vanligaste och viktigaste strategierna för hantering av nätverksåtkomst. Många nätverk kräver ett lösenord innan de tillåter åtkomst, så endast de med lösenordet kan använda nätverket. Ett nätverk kan, särskilt inom organisationer, kräva ett personligt användarnamn och lösenord som skiljer sig åt för varje användare. Med denna metod för hantering av nätverksåtkomst kan kontrollnivån som ges till varje användare kontrolleras.
Normalt styr nätverksåtkomsthantering endast åtkomst till nätverket och stör inte användaren efter att åtkomst har beviljats. ”Post-admission” nätverksåtkomsthantering övervakar dock en enhets beteende efter att den har beviljats åtkomst. Nätverksåtkomst kan begränsas baserat på användarens handlingar på nätverket istället för användarens identitet eller enhetens status före åtkomst.