Strukturellt underskott är ett offentligt underskott som är oberoende av konjunkturcykeln – det kvarstår även när en ekonomi har sin fulla potential. Detta skapas när en regering spenderar mer än ett långsiktigt genomsnitt av skatteintäkterna kan ge. Den del av budgeten som beror på konjunkturcykelns ebb och flöde kallas cykliskt underskott. Ekonomer hävdar generellt att det strukturella underskottet är mycket allvarligare än det cykliska underskottet, eftersom det innebär ohållbara utgifter.
Underskott uppstår när en regerings skatteintäkter inte helt täcker dess utgifter. Under en lågkonjunktur ökar vanligtvis den cykliska komponenten av underskottet av flera skäl. För det första innebär en lågkonjunktur att nettoinkomsten i ett land har sjunkit under potentialen så att beloppet av den skattepliktiga inkomsten blir lägre än genomsnittet. För det andra tenderar regeringar att sänka skattesatserna under lågkonjunkturer för att stimulera ekonomin. För det tredje, utgifterna för sociala program som välfärd, Medicaid och matkuponger tenderar också att öka under en lågkonjunktur.
Keynesiansk ekonomi, en inflytelserik ekonomisk teori, förespråkar att ta på sig ett cykliskt underskott när det kan påskynda återhämtningen från en lågkonjunktur. Att ta på sig ett högt strukturellt underskott anses dock generellt inte vara en önskvärd strategi eftersom det finns kvar även när ekonomin är i full sysselsättning. Full sysselsättning uppnås faktiskt aldrig i ett riktigt land, men det kan vara användbart i en ekonomisk modell för att visa den övre gränsen för en befolknings inkomstgenererande potential.
Investeringar är ett skäl för att ta på sig strukturella underskott. Länder investerar i sin egen framtid på ungefär samma sätt som individer gör. Om utdelningen av en investering bedöms vara värd att ta på sig den erforderliga mängden skuld, då lånar regeringar pengar och tar på sig ett strukturellt underskott. Ett vanligt exempel på detta är investeringar i infrastruktur, såsom vägar och järnvägar. Även om dessa projekt är dyra skapar de jobb och kan användas i många år.
Till exempel har det strukturella underskottet i USA (USA) ökat avsevärt under de senaste decennierna och är en kontroversiell fråga i amerikansk politik. Politiker är sällan överens om huruvida ett visst initiativ är värt att dra på sig långfristiga skulder. Å ena sidan kan vissa investeringar öka tryggheten och välståndet under kommande år. Å andra sidan kommer framtida skattebetalare att ställas inför skulder och räntekostnader till följd av strukturella underskott. Även om det kan vara vettigt att drabbas av denna typ av underskott i vissa situationer, såsom en överhängande nationell säkerhetskris, varnas det i allmänhet för av ekonomer.