Kemtvätt, trots vad en vanlig människa kanske tror, är faktiskt lite av en felaktig benämning. Det är inget torrt med det. Kläderna blir lika blöta som när du tvättar dem. Men till skillnad från traditionell klädtvätt är rengöringslösningsmedlet inte vattenbaserat, vilket är hur processen fick sitt namn.
Kemtvättsprocessen involverar användning av lösningsmedel för att få ett plaggrengöringsmedel. I de flesta fall används ett lösningsmedel som kallas perkloretylen (perc), av de allra flesta kemtvättar i USA och andra industriländer. Det ersatte andra skadliga kemikalier som inte var lika effektiva och farligare att använda.
Ungefär som man kan gå igenom tvätten hemma och leta efter fläckar och förbehandla dem, samma sak görs innan kemtvätt sker. Förbehandlingen hjälper till att lossa eventuell smuts i tyget så att lösningsmedlet kan vara ett mer effektivt rengöringsmedel. När det är klart läggs kläderna i en maskin och lösningsmedlet tillsätts. Efter det kan plagget återigen inspekteras för eventuella större brister.
Under kemtvättsprocessen är den del som faktiskt sker i maskinen mycket lik den typ av process som ett plagg kan genomgå i en tvättmaskin för hemmet. En stor stålbassäng, som är perforerad, släpper in lösningsmedlet och skapar sedan en centrifugaleffekt för att avlägsna lösningsmedlet tillsammans med eventuell smuts som det fångar upp. Lösningsmedlet, vanligtvis perc, leds sedan genom ett filter och kan återanvändas. Därmed blir processen mycket ekonomisk för både städaren och, som ett naturligt resultat, kunden.
Kemtvätt är nödvändigt för tyger som är ömtåliga och kanske inte fungerar bra i daglig tvätt. Det kan bero på att tygerna helt enkelt inte reagerar bra på vatten och tvål. I vissa fall kan det vara möjligt att antingen kemtvätta eller tvätta tyger för hand. De flesta vårdtaggar erbjuder detta alternativ, om det rekommenderas. Men i de flesta fall är handrengöring inte alls lika effektivt som kemtvätt, men det blir betydligt mer ekonomiskt.
Tidigare användes ett petroleumbaserat lösningsmedel vid kemtvätt. Dessa lösningsmedel innebar dock avsevärda risker eftersom de var mycket brandfarliga. Dessutom skulle lösningsmedlet i sig ofta lämna en lukt på kläderna. Även om det kan finnas fall, även i modern tid, när produkter kommer tillbaka från städare med en stötande lukt, är detta en sällsynthet hos de flesta kemtvättar.