Vad är klarinettfamiljen?

Klarinettfamiljen är den största gruppen av träblåsare. Olika typer av klarinetter är lämpade för högre eller lägre omfång; till exempel har den vanliga sopranklarinetten samma ungefärliga omfång som en trumpet, och spelar främst på diskantklaven. Det finns flera egenskaper som delas av alla typer av klarinetter, oavsett deras räckvidd. Medlemmarna av klarinettfamiljen har gemensamma fysiska drag och blåser inte lätt över, vilket är vanligt med andra träblåsare.

Alla medlemmar av klarinettfamiljen är rörformade träinstrument med ett enda rör och en utsvängd klocka. Ljud alstras när spelaren blåser in luft i munstycket, vilket får vassen att vibrera när luft färdas ner i klarinettens hål. Fingermönster och luftflödeshastighet gör att spelaren kan skifta tonhöjder och överföra från en oktav till en annan. Kvaliteten på en klarinetts ljud beror på rörmaterialet; billiga klarinetter har plastvass, och dyrare klarinetter har trävass. Dessa ger ett tydligare och mer pålitligt ljud, men kan spricka på grund av fukt och plötsliga temperaturförändringar.

Till skillnad från andra träblåsare blåser klarinetten inte lätt över, eller producerar ett tjutande ljud när spelaren försöker spela toner på en högre oktav. Istället har den nycklar placerade nära tonhålen som kan täcka mer än ett hål åt gången. Till skillnad från blockflöjten, som täcker lite mer än en oktav, förlitar sig klarinetten inte enbart på fingerpositioner för att producera toner.

Den vanligaste medlemmen i klarinettfamiljen är B-sopranklarinett. Dess räckvidd är från E under diskantstaven till C två oktaver ovanför staven. Det finns andra sopranklarinetter som spelar i tangenterna A och C. Basklarinetter finns i B-tonarten, men de låter en oktav lägre än sopranen. Vanligtvis utgör basklarinetter ryggraden i en träblåssektion och används i stycken som kräver ett dystert ljud på grund av deras låga omfång.

Klarinettfamiljen spelar mest i orkestrar och konsertband. Jazzspelare använde också klarinett fram till slutet av 1940-talet; saxofonen började då ta klarinettens plats. Klarinettkvartetter, med tre B-sopraner och en B-basklarinett, är populära. Intressant nog kan en klarinettensemble med instrument av olika tonarter härma effekten av en mänsklig kör.