Regissörer, film- och tv-producenter använder videofilm för att förmedla mening, idéer och kreativa uttryck på skärmen. Cinematografi kan använda vissa effekter för att sätta tittaren i en av karaktärernas skor. Detta område involverar användning av belysning, kameravinklar, rörelse, specialeffekter och tematisk kontinuitet. Filmindustrin anser att videofilm är en kreativ konstform och känner ofta igen vad den anser vara exceptionella uppvisningar av filmteknik.
Videofilm är verkligen en kreativ process som innehåller en mängd olika visuella bilder och effekter. Bildkontinuitet är en av de mest använda effekterna i både tv-program och filmer. Liknande bilder kan visas i slutet och början av två separata, på varandra följande scener för att koppla samman flödet av berättelsen för tittaren. Till exempel kan en scen sluta med en närbild av en fabriks skorsten som brinner och nästa scen kan börja med en närbild av en rökplym som avdunstar från ett tågs ångmaskin.
Belysning är en vanlig teknik inom videofilm. Filmfotografen kan välja att använda mörkare bilder och skuggor för att återspegla karaktärernas känslor eller scenens sammanhang. Skuggning och ljusstyrka används ibland för att skapa ett unikt utseende eller visuellt replikera miljön och inställningen för manuset. Vissa filmskapare använder naturligt ljus för att förmedla idén om verklighet eller en icke-Hollywood-känsla.
Ljuset mellan scenerna kan förändras allt eftersom filmen fortskrider för att kommunicera förändringar i känslor och karaktärsperspektiv. En annan metod som används inom videofilm för att förmedla olika karaktärers perspektiv är kamerarörelser. Panorering, som flyttar kameran i en rak, horisontell linje, kan användas för att sätta betraktaren i en karaktär som skannar sin omgivning. Kameran blir ögonen på vissa karaktärer eller flyttas för att markera centrala klimax i manuset.
Kameralinser kan också användas för att justera fokus, djup och bildens bredd och höjd. En lins kan vara suddig för att visuellt representera idén om en karaktär som vaknar, får en skada eller har en synfel. Scener kan spelas in från ett långt eller kort perspektiv, vilket ger publiken en bild av karaktärernas hela miljö eller bara en del av den. Närbilder av ett ansikte eller fysisk del av en karaktärs kropp kan användas för att duplicera en annan karaktärs visuella fokus.
Förutom att visa karaktärernas perspektiv i en film eller tv-show kan videofilm placera flera bilder i ett montage. Bildsträngen förmedlar vanligtvis en idé eller händelse, till exempel tidens gång. Det används för att kommunicera den idén i en eller två scener snarare än att dra ut konceptet genom hela manuset.