Grevys zebra är en av de tre typerna av zebror. Det är den största och minst sällskapliga av zebrorna. De finns främst i norra Kenya och delar av Etiopien, och finns på listan över hotade djur.
Grevys zebra verkar vara närmare besläktad med vildröven än med hästen. Dess stora ram liknar en åsnas. Den har stora, rundade öron och ett smalt huvud. Karakteristiska svarta och vita ränder löper längs benen och kroppen, även om magområdet i allmänhet är fritt från märken och är rent vitt. Dess ränder är mycket smalare än på de två andra arterna.
Denna zebra kan bli så mycket som 9 fot (2.74 meter) lång och 5.5 fot (1.68 meter) lång. Grevys zebra kan väga nästan 1,000 453.59 pund (XNUMX kg). De är växtätande djur och föredrar en diet som huvudsakligen består av gräs och växter. Grevys zebror betar i allmänhet bara i närheten av vattenkällor.
Medan arterna berg och slätter kommunicerar med gnällande och frustande, gör denna art mer av ett bråtande ljud när den kommunicerar med andra zebror. Medan andra zebraarter lever i flockar som kallas haram, föredrar denna art att leva ensam eller i mycket små grupper. De verkar bara samlas i större flockar under parningstiden. Efter några månader förirrar sig de enskilda zebrorna i mindre grupper eller individer.
Hanen Grevys zebror är mycket territoriella. De kommer vanligtvis att göra anspråk på utmärkta betesområden och markera territorium med dynghögar. Hanar kommer vanligtvis att leva ensamma eller i små grupper om två till sex djur fram till parningssäsongen, när stona börjar flytta in i territoriet. Parningssäsongen för Grevys zebra är vanligtvis från augusti till oktober. Under denna tid kan stora besättningar bildas.
Dräktighetstiden för Grevys zebra är cirka 13 månader, varefter stoet i allmänhet föder ett föl. Tvillingar är en sällsynthet. Efter parningssäsongen kommer besättningen sakta att minska när stona reser iväg med sina föl. Unga zebror får resa med sin mamma så länge som tre år.
Rovdjur och förlusten av livsmiljöer till ett växande samhälle har satt Grevys zebra på listan över hotade arter. Dess livsmiljö och livsmedelsförsörjning måste delas med växande boskapshjordar, och dess slående hud är mycket uppskattad av tjuvjägare. I ett försök att rädda denna zebra från total utrotning arbetar Grevys zebraforskare för att få bättre kunskap och förståelse för djuret och förbättra dess chanser att överleva.