Walling är en förhörsteknik där en förhörsledare tvingar en fånge att stå med hälarna mot en falsk vägg och sedan slår fången i väggen, vilket skapar ett högt ljud när väggen böjs av under trycket. Detta skapar desorientering och rädsla, eftersom fången kan oroa sig för att smälla genom väggen och kan uppleva en ringande känsla i öronen av ljudet. Denna praxis anses vara tortyr av många internationella rättsmyndigheter och är inte laglig i vissa länder. Andra försvarar det och hävdar att det inte sätter fången i någon omedelbar fara.
Att bara stå med hälarna mot väggen kan vara obehagligt under långa perioder, och förhörsledare kan använda detta som en stressposition och beordra fången att inte röra sig. När förhörsledaren kombinerar detta med att trycka in fången i en vägg som fången tror är verklig, kan det skapa avsevärd psykologisk stress utöver fysiskt obehag. Vissa fångar rapporterar att de har kragar eller handdukar virade runt halsen för att stödja halsryggen och förhindra whiplash. Förhörsledare kan hävda att det är en indikator på att denna praxis inte är tortyr att se upp för fångars säkerhet under murningsprocedurer.
Denna teknik kan utsätta fångar för skador, även om deras halsar är skyddade. Det är möjligt att frakturera ben genom att trycka in någon i en vägg tillräckligt hårt, och fångar slutar vanligtvis med kraftiga blåmärken, särskilt längs skulderbladen. Väggsessionerna kan kombineras med sömnbrist, starkt ljus och höga ljud, vilket kan öka känslan av desorientering och utsätta människor för psykiska komplikationer som psykoser eller depression.
I regioner där denna praxis inte är laglig, kan fångar rapportera murar till välfärdsförespråkare och internationella organisationer, om de har tillgång till företrädare för dessa grupper. Dessa grupper kan genomföra en utredning om förhörspraxis på fängelseanstalten, och resultatet kan bli en exposé som tvingar fängelset att revidera sin praxis. Dessa grupper kan också ge mandat att observatörer används i förhörsrummen för att säkerställa att personalen följer internationell lag.
När en regering inte förbjuder murmurning eller uttryckligen godkänner utövandet av särskilda anläggningar, har fångar i allmänhet ingen möjlighet att lämna in klagomål. De kan göra anteckningar om fängelseförhållandena och söka hjälp från en advokat som kan hävda att även om individuella metoder kan vara lagliga, kombinerade, utgör de tortyr genom att skapa känslomässig och fysisk nöd eller hot om permanenta skador.