I USA (USA) avser materiell rättegång de rättigheter som, även om de inte specifikt nämns i den amerikanska konstitutionen, ändå erkänns eftersom de är ”implicita i begreppet ordnad frihet”, enligt USA:s högsta domstol. Till exempel diskuterar många materiella rättegångsärenden den konstitutionella rätten till privatliv, även om ordet integritet inte förekommer i grundlagen. Dessa rättigheter härrör från de femte och fjortonde tilläggen till konstitutionen, som förbjuder regeringen att beröva medborgare ”liv, frihet eller egendom, utan vederbörlig rättsprocess.” De materiella rättigheterna i rättegången handlar främst om medborgarnas friheter.
USA:s högsta domstol erkände först en materiell rättegångsrätt på 1930-talet, när den slog ner federala minimilönelagar och barnarbetslagar på grund av att de kränkte en materiell ”avtalsfrihet”. I modern tid behandlar Högsta domstolen materiella rättigheter inom tre huvudområden som beskrivs i United States v. Carolene Products Co.. Dessa områden inkluderar de första åtta tilläggen till konstitutionen; rättigheter relaterade till den politiska processen, såsom röstning; och rättigheterna för ”diskreta och insulära minoriteter”, såsom rasgrupper. Andra materiella rättegångsrättigheter som Högsta domstolen har erkänt inkluderar rätten att gifta sig, som diskuteras i Loving v. Virginia; rätten att få barn, diskuterad i Skinner v. Oklahoma; och rätten att få sina barn undervisade i ett främmande språk, i Meyer v. Nebraska.
När man analyserar en situation där regeringen kan ha kränkt en saklig rättegångsrätt, frågar en domstol först om den aktuella rätten är en grundläggande rättighet. Grundläggande rättigheter är de som är djupt rotade i amerikansk historia eller tradition. Om rätten är en grundläggande rättighet tillämpar domstolen så kallad strikt granskning, där den frågar om kränkningen är snävt anpassad för att möta ett tvingande statligt intresse. Om domstolen finner att rätten inte är en grundläggande rättighet tillämpar den rationell grundprövning, som frågar sig om regeringens kränkning av rätten är rationellt relaterad till ett legitimt statligt intresse.
En saklig rättegång skiljer sig från en processuell rättegång. Det garanteras också av de femte och fjortonde tilläggen. En processuell rättegång garanterar rätten att bli informerad om statlig verksamhet som kan göra intrång i en viss rättighet och möjligheten att bli hörd i frågan.