När ett mål går till rättegång inför en jury, är det nämndemäns plikt och ansvar att överväga de bevis som lagts fram av båda sidor och att nå en domstolsdom. En dom är ett beslut som fattas av jurymedlemmarna för att avgöra om en tilltalad är skyldig eller inte skyldig i en brottmålsrättegång eller om en tilltalad är ansvarig i en civil rättegång. Beslutet baseras endast på fakta, och en domare måste besluta om påföljden genom att döma eller fälla dom om en tilltalad befinns skyldig eller ansvarig. Det finns särskilda domar där domaren ska avgöra om den tilltalade är skyldig eller inte. Juryns uppgift i dessa fall är att strikt besluta om fakta utan att dra några slutsatser om skuld eller ansvar.
I ett civilmål får juryn instruktioner från domaren efter de avslutande argumenten, och de måste överväga bevisen för att nå en dom. Domstolsbeslutet som jurymedlemmar ofta kommer fram till är tvåfaldigt: svarandens ansvar och skadeståndsbeloppet. Juryn måste diskutera och diskutera fakta för att nå ett beslut baserat på den rättsliga standard som domaren instruerade dem att använda. En jurymedlem uppmanas ofta att avge domen på uppdrag av hela juryn, och den personen kallas juryförman. Jurymedlemmar måste nå en dom med tillräcklig majoritet eller enhälligt, beroende på jurisdiktion och typ av mål.
Den vanliga domstolsdomen i en rättegång som jurymedlemmar ofta ger är ”skyldig” eller ”oskyldig”. Det kan finnas flera punkter som en jury måste fatta beslut om, och varje räkning kan sluta med en annan dom. Innan en jury tillåts fatta ett slutgiltigt beslut ger domaren dem ofta instruktioner om hur de ska överväga bevisen och de rättsliga standarder som måste uppfyllas, till exempel ”utom rimligt tvivel”. En domare måste ofta acceptera en dom om ”oskyldig”, men en domare kan kunna upphäva en ”skyldig” dom om juryns slutsatser var orimliga eller av andra skäl. Domaren fattar ofta en dom när domen har mottagits och måste döma den tilltalade om domen är ”skyldig”.
Vissa fall resulterar i en hängande jury om de inte kan nå en domstolsdom baserat på tillräcklig majoritet eller enhälligt, beroende på vad som krävs enligt juridiska standarder som är tillämpliga i det aktuella fallet. Domaren kan skicka tillbaka juryn för att överlägga vidare. Om en dom inte kan nås, förklarar en domare ofta en felaktig rättegång. Målsäganden eller åklagaren får ta upp ärendet till rättegång igen.