”Falskt ljus” är ett av fyra intrång i integritetsanspråk som erkänns enligt skadeståndslagstiftningen i de flesta jurisdiktioner i USA. Påståendet finns för att skydda människor som har blivit felkaraktäriserade i en publikation – det vill säga människor som har representerats för allmänheten i ett osant eller falskt ljus och som är känslomässigt skadade som ett resultat. Detaljerna för vad som krävs för att fastställa ett sådant påstående varierar från stat till stat, och inte alla stater erkänner anspråken. Falska påståenden kan vara svåra att bevisa även när det är tillåtet, ofta på grund av att de liknar förtal, en personskada. Omfattningen av den amerikanska konstitutionens första tillägg, som skyddar yttrandefriheten, kan också vara ett hinder för framgången av ett falskt ljus.
Tillsammans med falskt ljus inkluderar integritetsanspråken i USA:s skadeståndslagstiftning förskingring, intrång i avskildhet och publicering av privata fakta. Stater är fria att sätta sina egna regler för vilka typer av skadeståndsanspråk som kan kännas igen, såväl som de element som krävs för att framgångsrikt fastställa och bevisa en skadeståndsbaserad handling. Majoriteten av staterna ger lagstadgat erkännande till de tre sista integritetsbrottsligheterna, men från och med 2010 erkände endast ungefär hälften falskt ljus som ett oberoende skadestånd.
Definitionen av ett falskt påstående och provspråk för hur en stat kan kodifiera det finns i ”Restatement (Second) of Torts”, en nationell avhandling som fungerar som en modelllag för lagstiftare och akademiker. Även om stater uttrycker sina lagar oberoende använder de alla avhandlingen som vägledning. Användning av guiden innebär att även om konturerna kan skilja sig åt beroende på tillstånd, kommer ett falskt eller osant ljuspåstående universellt att innehålla ett antal fasta element.
Det första grundläggande kravet är att den påstådda felkarakteriseringen ska få stor publicitet, vilket innebär att den måste publiceras på ett sådant sätt att den sannolikt har setts eller lästs av ett stort antal människor. För det andra måste författaren eller utgivaren ha känt till att publikationen innehöll en felaktig karaktär, eller handlat med vad lagen kallar en ”vårdslös ignorering” av sanningen. Slutligen måste felkarakteriseringen vara objektivt stötande.
Parter argumenterar ofta för falskt ljus i kombination med ärekränkning. Förtal är också ett skadestånd som varierar i detaljer beroende på delstatslagstiftning, men det är erkänt i varje delstat i USA som ett sätt att skydda mot publicering eller spridning av osanna fakta som skadar en persons rykte. Förtal och falskt ljus överlappar varandra i många avseenden: båda kretsar kring en falskhet, till exempel, och båda involverar någon form av skada på föremålet för den falskheten. Det råder mycket tvist bland domstolarna om huruvida falskt ljus kan existera oberoende av förtal, eller om det bara är en snävare och mer nyanserad version av förtal.
En annan utmaning som påståenden står inför är möjlig konflikt med det första tillägget. Det första tillägget erbjuder brett skydd för individuellt tal. Påståenden om att ett publicerat stycke presenterar en person i ett falskt eller osant ljus kanske inte står emot författarens rätt att tala fritt.
Om en domstol finner att en publikation uppfyller kraven för ett falskt anspråk enligt den lokala lagstiftningen, kommer den att utdöma skadestånd, besluta om ett föreläggande eller både och. Skadestånd beräknas i allmänhet utifrån omfattningen av de skador som den missbildade personen lidit. De flesta falska eller osanna lätta påståenden handlar bara om känslomässiga skador, och spektrumet av vad en domstol anser vara en lämplig mängd för denna typ av skada kan variera kraftigt.
Ett föreläggande är ett domstolsbeslut som förbjuder utgivaren att fortsätta att göra det kränkande verket tillgängligt, vilket kan bidra till att stoppa flödet av skador från verkets uttalanden eller insinuationer. Föreläggande och skadestånd är också rättsmedel för ärekränkning och andra integritetsanspråk. Som sådan kan en person som inte lyckas bevisa ett falskt påstående fortfarande ha en chans att återvinna förluster och sätta stopp för det skadliga innehållets räckvidd genom att lyckas med en annan teori.