Vad är Maori Land Court?

Maori Land Court är en domstol i Nya Zeeland som behandlar lagligheten för inhemskt maoriland. Ursprungligen inrättad som Native Land Court 1865, prövar domstolen mål om jordskiften, försäljning, administration och hur marken bättre kan användas och ockuperas av maorierna. Domstolen erkänner den speciella relation som de infödda har haft med landet, så dess beslut baseras på egendomslagstiftning såväl som maoritradition.

Maoris landdomstol täcker sådana områden som reglerna som gäller för maoribolag och hur de hanterar markblock som kan ägas av hundratals. Succession är också svårt i sådana här fall och dessa kommer ofta till domstol. Inrättandet av maorireservationer, förvaltarnas uppgifter och överlåtelsen av markandelar är ämnen som domstolen behandlar, liksom titelförbättring.

En chefsdomare och en biträdande chefsdomare presiderar över domstolsförfaranden i Maori Land Court, men det finns också domare i distrikt över hela Nya Zeeland. Beslut som fattas av domstolen granskas av Maoris appellationsdomstol. En stadga för det Nya Zeelands parlament som beskriver hur maoriernas land ska styras omfattas av Maori Land Act, eller Te Ture Whenua Maori Act, från 1993.

Denna lagstiftning var den första på 40 år som påverkade Maoriland. I den förstärktes rollen som Maori Land Court och dess räckvidd utökades. En ny bestämmelse var att där en tvist om maoriernas rättigheter eller sedvänjor uppstod, var överdomaren skyldig att inkalla expertbevis eller utse minst två lekmän.

Födelsejorddomstolen inrättades som ett resultat av Native Lands Acts 1862 och 1865. Domstolens historia har varit rutig. Sedan grundandet 1865 har det varit den främsta symbolen för engelsk lag för maorifolket. Många människor anser att det mestadels har varit ett förtryckande instrument från det brittiska rättssystemet som berövade maorierna deras land under sken av att skydda dem från exploatering.

Maoriernas landrättigheter togs upp först av britterna i och med undertecknandet av Waitangi-fördraget 1840. Omkring 500 maorihövdingar undertecknade fördraget, som etablerade en brittisk guvernör i Nya Zeeland och gav maorierna samma rättigheter som britterna. Det har sedan dess blivit kontroversiellt på grund av skillnaderna mellan de engelska och maoriernas tolkningar av dokumentet. En annan svårighet är skillnaden i hur ord som ”styrning”, ”äganderätt” och ”egendom” förstås av de två kulturerna.