En kronisk infektion avser ett fall som inte svarar på behandlingen, som varar i veckor eller som fortsätter att återkomma trots behandling. Dessutom kan en kronisk infektion drabba praktiskt taget alla system i människokroppen, såsom urin-, andnings-, gastrointestinala och cirkulationssystemet. Exempel på kroniska infektioner inkluderar kroniska öroninfektioner, kroniska urinvägsinfektioner och kroniska hudinfektioner.
Behandling för en kronisk infektion kan innefatta antibiotika. Om det fastställs att en infektion är relaterad till en bakteriell organism, kan valet av behandling vara antibiotika. Om infektionen däremot är relaterad till en viral organism, kommer antibiotika inte att eliminera infektionen. Läkaren måste utvärdera infektionen och dess källa innan antibiotika förskrivs för att undvika uppkomsten av en resistent infektion i framtiden.
En fortsatt infektion kan vara resultatet av ett deprimerat immunförsvar, stress eller en mycket virulent bakteriestam. Dessutom kan en kronisk infektion uppstå när den ordinerade antibiotikan inte är tillräckligt stark eller när patienten inte fullföljer hela sin ordination. För att avgöra vilka antibiotika som är lämpliga för vissa infektioner, kan läkaren ibland beställa ett medicinskt test som kallas ett kultur- och känslighetstest för att avgöra om en viss organism kommer att vara känslig för ett specifikt antibiotikum.
Vissa mediciner kan också bidra till en långvarig infektion. Till exempel kan en kronisk urinvägsinfektion orsakas av urinretention. När urin tvingas stanna i urinblåsan under långa perioder, kan bakterier växa och orsaka en infektion. Läkemedel som kan bidra till urinretention inkluderar antihistaminer, ångestdämpande mediciner och receptbelagda smärtstillande medel.
När en läkare försöker avgöra om patienten har en akut infektion eller en kronisk infektion, kommer han att ta hänsyn till några faktorer. En av dessa faktorer är tidslinjen för infektionen. Om infektionen varar i mer än några veckor är chansen stor att den är kronisk. Dessutom, om infektionen är särskilt resistent mot antibiotika eller andra behandlingar, kan den bestämmas vara kronisk.
Generellt är behandling för kroniska och akuta infektioner liknande. En av skillnaderna kan dock vara hur lång tid patienten får behandling. Vid akuta infektioner ordineras antibiotika i allmänhet i 10 dagar. Vid kroniska infektioner kan en dubbel antibiotikakur rekommenderas eller olika typer av antibiotika ges rygg mot rygg. Antibiotika kan orsaka diarré, illamående och kräkningar, men läkaren kan rekommendera botemedel för att minska risken för biverkningar.