Det preoperativa stadiet är ett stadium i barndomens utveckling under det fyrastegssystem som föreslagits av den schweiziska psykologen Jean Piaget. Piaget delade upp barndomens utveckling i distinkta stadier som präglades av stora funktionella förändringar i tänkande och psykologi. Att förstå dessa stadier är viktigt för att utvärdera barn när de utvecklas, och för att förstå hur man kan närma sig små barn på ett sätt som de kommer att finna tillgängligt. Psykologer, pedagoger och människor som arbetar med barn i brottsbekämpande roll är alla intresserade av utvecklingsstadierna och hur de påverkar barn.
Det preoperativa stadiet är det andra av de fyra stadierna, som varar mellan två och sex års ålder, precis när ett barn börjar skolan. Det är ibland uppdelat i två mindre stadier, den symboliska funktionen och den intuitiva tankefasen. En av nyckelfunktionerna i det preoperativa skedet är att det markerar den tid då ett barn börjar tillägna sig språk, vilket markerar en stor förändring i hur en persons hjärna fungerar.
I det preoperativa skedet är barn mycket starkt påverkade av sina uppfattningar. Till exempel förstår de inte bevarande, ett koncept som Piaget beskriver. Barn som har svårt med bevarande har svårt att förstå att mängden av något kan förbli densamma trots fysiska omvandlingar. Till exempel, om ett barn visas två identiska behållare fyllda med samma mängd juice, och saften hälls i två olika behållare, kommer barnet att tro att man har mer vätska, utan att förstå att samma mängd juice finns i varje behållare.
Det preoperativa stadiet präglas också av egocentrism, där ett barn inte kan tänka på något ur någon annans perspektiv. Barn har också problem med logik och abstrakt tänkande under det preoperativa skedet, eftersom så mycket av deras kunskap är perceptionsbaserad.
Att vara i det preoperativa stadiet kommer med några stora förändringar i tänkande och kognitiv utveckling. Förutom att tillägna sig språk börjar barn också utforska fantasi och fantasi. Med språkinlärning följer en förståelse för tanken att något kan representeras även om det faktiskt finns; till exempel, ordet ”banan” beskriver en banan, precis som en bild av en banan gör, även om bananen själv inte finns i närheten. Barn börjar också leka med idéer som att låtsas att föremål är andra saker, förvandla pinnar till trollstavar, lakan till superhjältekappor och rockar till husdjur med fantasins kraft.