Vad är Renin?

Renin är ett enzym som utsöndras av njurarna för att reglera kroppens balans av vätskor och elektrolyter. Detta enzym är en del av renin-angiotensinsystemet, som reglerar blodtrycket. Variationer i reninnivåer kan orsakas av en mängd olika faktorer, från en diet med hög salthalt till tillstånd som Cushings sjukdom. Det är möjligt att bestämma mängden renin i blodet med ett enkelt test, som kan ges när en läkare vill utforska orsakerna till en patients blodtrycksproblem.

Renin ska inte förväxlas med renin. Rennin är ett enzym som genereras i magen på unga däggdjur för att hjälpa dem att smälta mjölk. Det är också den aktiva komponenten i löpe, ett ämne som används för att göra ostar och andra mejeriprodukter som junket. Även om dessa två enzymer har liknande namn, har de väldigt olika funktioner, och de har sitt ursprung i olika delar av kroppen. Rennin med två ”N” är relaterat till magen, medan ett ”N” renin är involverat i njurarna.

Njurarna producerar renin som svar på träning, stress eller blodtrycksfall. När enzymet kommer in i blodomloppet interagerar det med angiotensinogen, vilket ger två resultat. Den första är sammandragningen av arteriolerna, vilket gör att blodtrycket stiger. Det andra resultatet är en ökning av aldosteronproduktionen, vilket leder till ökad retention av natrium. När blodtrycket har stabiliserats metaboliseras renin och aldosteron, och kroppen slutar producera dem.

I vissa fall kan reninproduktionen öka utöver den nödvändiga nivån, vilket gör att patientens blodtryck stiger. Att göra en kostförändring som att minska på natrium kan ibland lösa problemet, och i andra fall kan det vara nödvändigt att ta mediciner för att hantera blodtrycksnivåerna. När en patient får högt blodtryck kan läkaren begära blodprov för att få en uppfattning om nivåerna av enzymet.

När ett renintest beställs behöver en patient vanligtvis några dagar eller veckor för att förbereda sig. Läkaren kan be att patienten minskar natriumintaget och undviker vissa mediciner, eftersom dessa kan kasta ut avläsningen, och patienten uppmanas också att vila i minst två timmar innan testet, för att få en vilonivå. Sedan kan patienten bli ombedd att delta i aktivitet under en kort tidsperiod så att testet kan upprepas för att se hur träning påverkar enzymnivåerna.