Skivepitelcancer är en av de vanligaste typerna av cancer i tungan. Symtomen varierar beroende på tumörens placering och sjukdomsstadiet. Läkare behandlar denna cancer med strålning, kemoterapi och kirurgi.
Symtomen på tungcancer inkluderar ont i halsen eller smärta vid sväljning, en öm fläck i munnen som inte läker eller en missfärgad, rödrosa eller grå fläck på tungan som inte läker. Patienter kan också uppleva blödning från tungan eller domningar i munnen. I sällsynta fall kan individer uppleva öronvärk eller förändringar i rösten. Patienter som har avancerad cancer kan utveckla leverproblem eller anemi.
Skivepitelcancer i tungan drabbar vanligtvis personer över 50 år och män utvecklar sjukdomen tre gånger så hög som kvinnor. Cirka 80 % av alla människor som utvecklar tungcancer är rökare. Andra riskfaktorer inkluderar tuggtobak eller rökfri tobak, kraftig alkoholanvändning och kronisk munirritation från tandhål eller andra problem i munnen.
Medicinsk personal diagnostiserar sjukdomen genom att utföra en biopsi av det område som är drabbat. De kan också utföra röntgenstrålar för att leta efter cancer i lungorna eller beställa en datortomografi (CT) av nacke och huvud för att leta efter cancer i lymfkörtlarna. I en procedur som kallas endoskopi, sätter en sjukvårdspersonal in en liten kamera på ett långt, smalt rör i kroppen för att screena efter tumörer eller cancerceller i struphuvudet, luftrören eller matstrupen.
Små tumörer på tungan kan avlägsnas kirurgiskt. Patienter vars cancer har spridit sig till lymfkörtlarna kan behöva ett ytterligare kirurgiskt ingrepp som kallas halsdissektion. Denna procedur resulterar ofta i förlust av en eller båda lymfkörtlarna, men det minskar möjligheten att cancern återkommer. Patienter kan också behandlas med strålning eller kemoterapi.
Operationen för skivepitelcancer i tungan är ofta vanprydande. Vissa patienter väljer att genomgå rekonstruktiv kirurgi efter att tumören tagits bort. Tungcancerpatienter har ibland problem med att tala, äta eller svälja efter operationen.
Prognosen för överlevnad varierar beroende på patienten. De vars cancer diagnostiseras tidigt har cirka 70 % chans att förbli cancerfria i fem år efter behandlingen. Oddsen sjunker till cirka 30 % för individer som diagnostiseras i senare stadier av sjukdomen. Patienter vars cancer har spridit sig till lymfkörtlarna eller lungorna vid tidpunkten för diagnosen har vanligtvis mindre än 50 % chans att överleva.