Småkärlssjukdom (SVD) är ett allvarligt medicinskt tillstånd som negativt påverkar kranskärlsfunktionen och äventyrar hjärthälsa. SVD, som ofta förknippas med uppkomsten av åderförkalkning, påverkar en artärs förmåga att expandera för att tillgodose korrekt blodflöde. Tillståndet upptäcks vanligtvis i närvaro av mer uttalad artärförträngning som inträffar vid åderförkalkning. Behandling för SVD är inriktad på att bromsa progressionen av artärförträngning och förbättra blodflödet med användning av mediciner och kosttillskott.
Med normal kardiovaskulär funktion arbetar små blodkärl i hjärtat tillsammans med de viktigaste kransartärerna för att cirkulera syresatt blod i hela kroppen. Små blodkärl är utformade för att expandera eller dra ihop sig enligt ens aktivitetsnivå för att tillgodose lämpligt blodflöde. Liknande åderförkalkning i sin presentation manifesterar småkärlsjukdomar som en sammandragning av de små blodkärlen som försämrar blodflödet, äventyrar cirkulationen och hjärtfunktionen. Flera faktorer kan bidra till förträngning av små blodkärl och utveckling av små kärlsjukdomar, inklusive plackuppbyggnad, koagelbildning och aneurysm.
Endoteldysfunktion inträffar ofta i närvaro av SVD, vilket ytterligare försämrar blodkärlsexpansion under perioder av fysisk aktivitet, vilket också kan bidra till ytterligare kärlskador och sammandragningar. Utvecklingen av ytterligare, bidragande faktorer i närvaro av SVD placerar det kardiovaskulära systemet i en betydande risk för syrebrist och permanent skada eller dysfunktion. Individer med småkärlsjukdom upplever ofta en mängd olika tecken och symtom som vanligtvis utvecklas i presentation och svårighetsgrad.
De med SVD utvecklar oftast bröstsmärtor, även känd som angina, som kan uppenbara sig som en känsla av sammandragning inom bröstområdet; ibland centralt på vänster sida. Andra kan uppleva symtom som inkluderar andnöd, uttalad trötthet eller kraftig svettning. Ibland kan SVD-symtom uppvisa liknande de som är associerade med influensa, såsom illamående, kräkningar och känslor av lokal värk eller obehag i överkroppen och nacken.
Det finns flera diagnostiska tester som kan utföras för att bekräfta en diagnos av småkärlsjukdom. Individer kan genomgå en serie avbildningstester som kan inkludera ett datoriserat tomografi (CT) angiogram, positronemissionstomografi (PET) skanning och magnetisk resonanstomografi (MRT) för att utvärdera tillståndet i hjärtmuskeln, blodflödet och eventuella existerande arteriell blockader. Ett elektrokardiogram (EKG) kan också utföras för att bedöma hjärtats elektriska aktivitet för att upptäcka eventuella avvikelser som tyder på nedsatt blodflöde eller arteriell obstruktion. Dessutom kan ett endoteldysfunktionstest beställas för att utvärdera och mäta arteriellt blodflöde.
Behandling av små kärlsjukdomar är i allmänhet inriktad på att minska artärförträngning, förbättra blodflödet och minska risken för hjärtinfarkt eller andra kardiovaskulära problem. Statiner, angiotensinomvandlande enzym (ACE)-hämmare och angiotensin II-receptorblockerare (ARB) ordineras vanligtvis för att behandla SVD-inducerad artärkonstriktion, förhindra ytterligare artärskador och reglera blodtrycket. Dessutom kan individer placeras på en aspirinkur för att förhindra koagulering samtidigt som de minskar risken för hjärtinfarkt och kompletterande aminosyra för att lindra obehag relaterade till SVD-symtom.
Om symtom ignoreras och SVD förblir odiagnostiserat, kan artärförträngning förvärras, vilket utsätter hjärtat för ytterligare stress och tvingar det att arbeta hårdare. Den extra stressen, i kombination med otillräcklig cirkulation av syresatt blod, ökar risken för kardiovaskulära komplikationer, såsom hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Flera beteende- och livsstilsfaktorer kan också öka risken för att utveckla små kärlsjukdomar, inklusive rökning, fetma och att regelbundet konsumera en diet med hög kolesterolhalt. De som har diagnostiserats med vissa medicinska tillstånd, såsom reumatoid artrit och diabetes, kan ha en större risk för SVD. Individer kan minska risken för små kärlsjukdomar genom att följa en hälsosam livsstil som inkluderar att bibehålla en hälsosam kroppsvikt, konsumera en balanserad kost och avstå från riskabla beteenden, såsom rökning och överdriven alkoholkonsumtion.