Vad är Trakeomalaci?

Trakeomalaci är ett tillstånd som kännetecknas av svaghet i luftstrupen, det broskförstärkta röret som utgör en del av luftvägarna. Hos personer med trakeomalaci riskerar luftstrupen att kollapsa när de andas ut och patienter kan få andningssvårigheter. Detta tillstånd är relativt sällsynt och det finns flera behandlingsalternativ tillgängliga, delvis beroende på typen och orsaken till trakeomalacien.

Luftstrupen är utformad för att expandera och dra ihop sig när någon andas. När det är försvagat är brosket inte lika starkt och röret kanske inte är lika flexibelt, vilket kan göra det svårt att andas. Patienter med trakeomalaci har ofta högljudd andning, särskilt när de gråter. De kan uppleva andningssvårigheter och kan löpa risk för aspirationspneumoni, där lungorna blir infekterade till följd av att de andas in mat. Vissa patienter upplever total luftvägskollaps när de andas ut och luftstrupen drar ihop sig men kan inte hålla sig öppen som vanligt.

En form av detta tillstånd är medfödd trakeomalaci, där spädbarn föds med underutvecklat brosk i luftstrupen. Behandling för denna form bygger ofta på att stödja patienten under tidig barndomsutveckling så att brosket har en chans att växa. Vissa spädbarn kräver operation för att åtgärda problemet. Det är också viktigt att vara medveten om att trakeomalaci kan åtfölja andra utvecklingsavvikelser och spädbarn med detta tillstånd bör undersökas noggrant för tecken på andra problem.

Förvärvad trakeomalaci uppstår efter födseln. Det kan vara resultatet av onormala blodkärl som sätter tryck på luftstrupen och får den att brytas ner, samt infektioner i luftstrupen. Långvarig användning av en ventilator kan också bidra till utvecklingen av trakeomalaci, liksom vissa operationer, som kan orsaka brosknedbrytningar som en komplikation. Eftersom detta tillstånd är en känd risk för vissa standarder för vård och medicinska procedurer, kan patienter i riskzonen övervakas och screenas för eventuella tecken på trakeomalaci.

Hos patienter med den förvärvade formen av detta tillstånd kan en maskin för kontinuerligt positivt luftvägstryck (CPAP) användas för att hjälpa patienten att andas mer bekvämt och för att undvika perioder av apné. Vissa patienter behöver en stent för att hålla luftstrupen öppen och i vissa fall kan en operation vara nödvändig för att reparera luftstrupen. Dessa alternativ kan utforskas av en läkare med hjälp av diagnostiska tester och medicinska avbildningsstudier för att lära sig mer om luftstrupens tillstånd så att en lämplig behandlingsplan kan utvecklas.