En enzymkopplad immunosorbentanalys eller ELISA-test är en typ av medicinskt diagnostiskt test som används för att upptäcka om en viss antikropp eller antigen finns i en patient. Den kan vara användbar för en rad olika ändamål med anknytning till immunologi, såsom sjukdomstestning och virustestning. Till exempel kan ett ELISA HIV-test administreras för att fastställa om en patient har infekterats med HIV-antikroppar. Dessutom används ibland även ELISA-tester för att testa för illegal droganvändning. Ett ELISA-test kan också hjälpa till att upptäcka allergiska reaktioner på livsmedel som nötter eller mejeriprodukter.
Under en ELISA-procedur samlar en vårdgivare vanligtvis ett blodprov från en patient. Detta görs vanligtvis genom att föra in en nål i en ven på baksidan av patientens hand eller i patientens inre armbåge. Alternativt kan ett ELISA-test tillåta ett urinprov. I vilket fall som helst placeras det insamlade testprovet i ett provrör eller på ett testglas eller remsa. Vårdgivaren skickar sedan provet till ett laboratorium för analys.
På laboratoriet kommer tekniker att avgöra om den riktade antikroppen eller antigenet finns i testprovet. Om en patient har en viss sjukdom eller tillstånd kommer hans eller hennes prov att innehålla antikroppar mot den sjukdomen eller tillståndet. Dessa antikroppar kommer att haka på antigener, som används som bindemedel i de flesta ELISA-tester.
Laboratorieteknikern kommer att rengöra testprovet med en speciell testlösning som tvättar bort allt utom antigenerna eller antikropparna som klänger fast vid antigenerna. Därefter applicerar labbteknikern en enzymlösning på testprovet. Om provet ändrar färg eller ger någon annan indikation, finns målantikroppen eller antigenet i testprovet och patienten kommer att testa positivt för tillståndet.
I allmänhet anses ett ELISA-test vara tillförlitligt inom immunologisamfundet. Det är dock möjligt för en patient som faktiskt inte har den riktade infektionen att uppleva ett fenomen som kallas falskt positivt. Ett falskt positivt resultat uppstår när en patient som inte är infekterad med målantikropparna ger ett positivt resultat under ELISA-testet.
Falska positiva resultat kan uppstå av flera anledningar. Till exempel, om ett prov blir kontaminerat eller oavsiktligt byts ut i laboratoriet, kan ett falskt positivt resultat. Patienter med hemofili eller hemodialys, eller alkoholiserade patienter med hepatit är också mer mottagliga för att uppleva falska positiva resultat. Injektionsmissbrukare och kvinnor som har haft flera graviditeter kan också vara mer benägna att inse falska positiva resultat.