Urininkontinens, som vanligtvis kallas för ”förlust av urinblåsan”, är ibland ett pinsamt tillstånd för många människor. Tillståndet kan sträcka sig från droppar av läckage när du hostar eller nyser hela vägen till allvarligt läckage av all vätska som finns i urinblåsan. Det finns flera orsaker och symtom på de fem huvudtyperna av urininkontinens.
Bräddinkontinens är den första typen av urininkontinens och uppstår när blåsan inte vet när den ska tömmas. Blåsan kommer att läcka eller droppa ut brädden men kommer alltid att förbli delvis full. Översvämningsinkontinens är oftast förknippad med ett blockerat urinrör som orsakas av en sjukdom eller sjukdom eller med skador på ryggmärgen eller nervsystemet. Översvämningsinkontinens är vanligare hos män än hos kvinnor.
En mycket sällsynt typ av urininkontinens kallas strukturell inkontinens. Strukturell inkontinens är något som människor kan födas med och kommer att få diagnosen någon gång under sin ungdom. Till exempel kommer ett barn som föds med en ektopisk urinledare, en som inte töms in i urinblåsan som den borde, att orsaka strukturell inkontinens som kommer att behöva korrigeras kirurgiskt.
En av de vanligaste typerna av urininkontinens är ansträngningsinkontinens. Stressinkontinens orsakas av svaghet i bäckenmusklerna som inte tillåter en person att ”hålla den.” Kvinnor som har genomgått graviditet och förlossning och män som genomgått en prostatektomi är oftast offer för ansträngningsinkontinens.
Trängningsinkontinens uppstår när någon känner lusten att tömma och omedelbart eliminerar. Människor som lider av trängningsinkontinens sägs ha ”spastiska” eller ”överaktiva” blåsor och musklerna i blåsan kan inte kontrollera rikliga nervmeddelanden. Trängningsinkontinens kan orsakas av skador på nervsystemet eller muskelskador till följd av multipel skleros, Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom.
Den sista typen av urininkontinens är funktionell inkontinens, som uppstår när en person har lust att tömma men inte kan hinna till badrummet i tid. Funktionell inkontinens förekommer oftast hos barn eller personer med begränsad rörlighet. Andra orsaker till funktionell inkontinens är demens, dålig syn, depression och att logistiskt inte kunna ta sig till en toalett. Äldre personer på äldreboenden som inte själva kan gå på toaletten kan ibland drabbas av funktionell inkontinens.
Det är viktigt att komma ihåg att urininkontinens är ett allvarligt tillstånd som har känslomässiga och fysiska symtom och biverkningar. Personer som lider av inkontinens bör genast boka tid hos sin ordinarie läkare. Oftare än inte kommer patienter att remitteras till en urolog, som är specialiserad på urinvägsfunktioner, för att diagnostisera och behandla tillståndet.