Magnetic Resonance Imaging, eller MRI, är en diagnostisk medicinsk teknik som kan ge en tredimensionell bild av en skannad del av kroppen. En hjärn-MRT utförs ofta för att få tydliga bilder för att fastställa eller utesluta möjliga medicinska tillstånd som påverkar området. Hjärn-MR är vanligtvis smärtfria men kan orsaka visst obehag för patienter med klaustrofobi.
Det finns två huvudtyper av MR-apparater som används för att utföra en hjärn-MR. En standardmaskin kommer att se ut som ett långt, tunt rör. Patienten lägger sig på en rullbår och glider framåt i maskinen. En öppen MRI-maskin är liknande, men har öppna sidor istället för ett rör. För dig med svår klaustrofobi är det bra att fråga om testet kan utföras på en öppen MR-maskin. En läkare kan också ordinera ett lugnande medel för dem med svår ångest över slutna utrymmen.
Vissa MR-undersökningar kräver att en patient får en injektion av en lösning som tillfälligt färgar det skannade området, vilket gör kontrasten lättare att se. Var noga med att nämna alla kända medicinska eller födoämnesallergier, eftersom kontrastlösningen kan innehålla allergener. Hängslen, proteser, pacemakers och metallstift i kroppen kan reagera dåligt med en MRT, eftersom maskinen i huvudsak är en gigantisk magnet. Var noga med att ge läkaren en fullständig medicinsk historia så att han eller hon kan fastställa eventuella problem med en hjärn-MRT.
Under testet är det viktigt att ligga helt stilla och följa alla riktningar. Läkaren eller MR-teknikern är vanligtvis i ett kontrollrum, men de flesta MR-apparater har ett mikrofonsystem som gör att både patienten och läkaren kan kommunicera. När testet pågår kan patienten höra klickande ljud som indikerar att skanningarna görs. En känsla av ökad värme i huvudet är typiskt, men smärta, yrsel eller illamående bör rapporteras omedelbart. Generellt kan en hjärn-MRT ta allt från 30 minuter till två timmar.
En hjärn-MRT kan göras av många skäl, både milda och allvarliga. Personer med ihållande huvudvärk, yrsel eller suddig syn, eller en tidigare historia av hjärncancer kan få en hjärn-MRT bara för att identifiera roten till ett problem. Vissa tillstånd som kan diagnostiseras med en hjärn-MRT inkluderar cancer, aneurysm, blodkärlsdefekter, hydrocefali, meningit eller skador på synnerverna. En läkare kan också beställa en MRT efter en allvarlig skada eller bilolycka för att kontrollera om det finns intrakraniell blödning eller andra former av hjärnskador.