Termen ”livskvalitet” används för att indikera det allmänna välbefinnandet för människor och samhällen. Det förknippas ofta med termen ”levnadsstandard”, men de två betyder inte nödvändigtvis detsamma. En levnadsstandard är bara en utvärdering av en persons välstånd och sysselsättningsstatus i ett samhälle. Även om båda är faktorer för att bestämma livskvalitet, är dessa inte dess enda indikator. En persons miljö, fysiska och psykiska hälsa, utbildning, rekreation, sociala välbefinnande, frihet, mänskliga rättigheter och lycka är också viktiga faktorer.
En del politiker och ekonomer använder termen ”livskvalitet” för att bedöma ett samhälles livsduglighet. Inom vården utvärderas ofta en patient som diagnostiseras med en allvarlig depressiv sjukdom utifrån kvaliteten på hans eller hennes liv. Många socialpsykologer anser också att det är en stor faktor som påverkar vissa människors beslut att begå självmord.
Livskvalitet mäts i en mängd olika sammanhang. Bortsett från hälso- och sjukvården används det också inom internationell utveckling och statsvetenskap. Detta resulterar i de olika definitioner som ges till termen. Faktorer som beaktas är både kvalitativa och kvantitativa. Många lokala, nationella och internationella organisationer genomför undersökningar och psykologiska tester för att fastställa en individs eller ett samhälles livskvalitet för olika ändamål.
I den internationella utvecklingen används livskvalitet för att bredda analysen av ett samhälles levnadsstandard. De teorier och metoder som används beror i hög grad på organisationens principer och ideologier. I många fall påverkas sådana metoder också av vilken typ av resultat som organisationen förväntar sig av sin studie.
Världsbanken har definierat livskvalitet i termer av sin nyliberala politik som är tänkt att utrota fattigdom på global skala. Den definierar termen utifrån människors grundläggande behov. Utifrån detta definieras då fattigdom som att ha låg livskvalitet. För icke-statliga gräsrotsorganisationer som inte är fokuserade på att minska fattigdomen på nationell eller internationell nivå, görs förbättringen av denna aspekt vanligtvis genom att hjälpa individerna i deras samhällen.
Metoderna för att bestämma livskvaliteten i ett samhälle eller för en individ kan vara antingen objektiva eller subjektiva. För att illustrera är det svårt att bestämma graden av lycka hos en person. Detta är anledningen till att många organisationer hellre skulle vara beroende av beprövade kvantitativa instrument för att bedöma det. Ett populärt exempel är Human Development Index som används av FN:s utvecklingsprogram.