Dålig näring kan ha en betydande mängd hälsoeffekter, allt från förlust av bentäthet till ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Medlemmar i de lägre klasserna löper särskild risk för dålig näring, eftersom de kanske inte har tillgång till livsmedel som färsk frukt och grönsaker och fullkorn, vilket gör det svårare att få rätt näring. Det är möjligt att konsumera långt över den rekommenderade dagliga kaloritilldelningen samtidigt som man inte får i sig nödvändiga näringsämnen, ett särskilt problem i områden där befolkningen kan förlita sig mycket på mat med hög fetthalt och låg näring.
Hälsokomplikationer av dålig kost inkluderar fysisk sjukdom, psykologiska problem och kognitiva problem. Fysiskt kan inte få i sig rätt utbud av näringsämnen orsaka förlust av bentäthet, högt blodtryck, högt kolesterol och tillstånd som gikt, njursten och gallsten, där mineralavlagringar utvecklas på grund av obalans i kosten. Patienter med dålig näring är mer benägna att vara överviktiga och kan uppleva problem som hålrum, frakturer och muskelansträngning oftare än personer som äter bra. Hunger kan också associeras med fetma, eftersom patienter kan längta efter näringsämnen som de inte får från sin vanliga kost samtidigt som de går upp i vikt på grund av ett högt kaloriintag.
Psykologiskt har dålig kost ett samband med depression och ångest. Vissa patienter har ätstörningar som gör att de äter dåligt och skapar en kumulativ psykologisk effekt, där feedback från ätstörningen kan orsaka depression och ångest samtidigt som dålig kost förvärrar den. Ätstörningar kan också leda till allvarliga fysiologiska problem som skador på matstrupen från kräkningar i samband med bulimia nervosa, eller långvariga hjärtkomplikationer i samband med anorexia nervosa.
De kognitiva effekterna av dålig kost är också en anledning till oro, särskilt hos små barn. Spädbarn och barn som inte får rätt näring kommer att uppleva kognitiva förseningar och kan vara i underläge bland sina kamrater. De kan ha svårt att skaffa sig färdigheter och kunskaper och kan också ha neurologiska problem som dålig finmotorik eller svårigheter att gå. Hos vuxna kan begränsad tillgång till bra näring associeras med minnesförlust och andra kognitiva komplikationer. Denna skada kan vara permanent.
Dålig näring kan också ses i samband med ett antal kroniska sjukdomar, som diabetes. Patienter kan bli sjuka på grund av att de inte får i sig tillräckligt med näringsämnen, eller så kan en sjukdom förvärras på grund av att patienten äter dåligt. Dåliga matvanor kan också öka återhämtningstiden från akuta sjukdomar, operationer och skador. Patienter med frakturer läker till exempel snabbare och jämnare när de får i sig tillräckligt med kalcium och andra näringsämnen som deras kroppar behöver för att återuppbygga benet.